Från QE till QT

I mars börjar avvänjningen: USA:s centralbank avslutar obligationsköpen och inleder en räntehöjningscykel. Nästa steg är att dra in likviditet. Den här artikeln publicerades första gången i Carnegie Private Bankings strategirapport Utan skyddsnät, våren 2022.

När Fed minskar sina obligationsinnehav brukar det kallas QT (quantitative tightening). Den mer kända motsatsen är QE (quantitative easing), där centralbanker köper stats- och bostadsobligationer samt ibland företagsobligationer. Räntesänkningar är ett beprövat sätt att få fart på ekonomin. QE introducerades under nollränteperioden efter finanskrisen 2008 för att ytterligare pressa ned långräntorna och öka utbudet av pengar. Till QE-användarna hör även Bank of Japan, ECB, Bank of England och svenska Riksbanken.

Feds nuvarande QE-program är nummer 4 och har expanderat balansräkningen till närmare 9 000 miljarder USD, cirka nio gånger större än före finanskrisen 2008 – över hälften av likviditetstillskottet har tillkommit under pandemin. ECB har femfaldigat sin balansräkning under samma period. Frågan är vad en normal storlek på balansräkningen är.

Livsmiljö för zombier

QE har sina kritiker. Centralbankerna ska hålla fingrarna ifrån räntekurvans periferi, heter det – artificiellt sänkta långräntor rubbar marknadsekonomins spelregler. De påverkar stora

investeringsbeslut, ökar skuldsättningen och när zombie-bolag hålls vid liv blir produktiviteten lidande. QE ökar förmögenhetsklyftorna: Ägare till finansiella tillgångar blir rikare, medan banksparare med nollränta får sin köpkraft urholkad.

På egna ben

Snart gör Fed ett andra försök att trappa ned sin QE-boost av ekonomin. Från slutet av 2017 krymptes balansräkningen med 10–50 miljarder USD i månaden. Obligationsräntorna steg från 2 till över 3 procent, börsrallyt kom av sig och volatiliteten ökade. Sista kvartalet 2018 rasade USA-börsen med 20 procent. Fed skrinlade sitt QT-projekt i förtid i september 2019. Nu tros Feds QT-tempo nå runt 100 miljarder USD per månad 2023, avsevärt mer än senast. Övergången från QE till QT är nödvändig men oroar marknaden, särskilt om obligationsräntorna skulle stiga kraftigt.

Ja, det blir till och med twin tightening (TT), där penningpolitiken stramas åt både via räntan och balansräkningen. Och under QE-eran har USA-börsens utveckling följt Feds balansräkning förvånansvärt bra.

Relaterade artiklar

AI-lyftet blir en utjämnare
Omvärld

AI-lyftet blir en utjämnare

Generativ AI kan öka Sveriges BNP med hundratals miljarder kronor de närmaste årtiondena, enligt en...

Nya mönster, nya affärer
Omvärld

Nya mönster, nya affärer

Den globala politiska turbulensen gör sig dagligen påmind i nyhetsflödet och marknadsläget. Krig i Europa,...