Efter cirka 35 år inom olika delar av finansbranschen, mestadels i USA och Storbritannien, har Karin Forseke skaffat sig en bred erfarenhet av kapitalmarknaden och dess drivkrafter. Idag sitter hon i ett tiotal olika styrelser, bland annat som ordförande för Storasyster – en ideell organisation som kämpar för ett samhälle fritt från sexuella hot, tvång och övergrepp.
Hon sitter även i styrelsen för nederländska Equileap som analyserar jämställdhet hos börsbolag. Att jämställdhet är något hon brinner för får vi anledning att återkomma till.
Karin medger att hon har många, fantastiska framgångar bakom sig men att hon emellertid även har varit med under både nedgångar och finanskriser.
– Jag känner mig privilegierad och har fått vara med om fantastiska framgångar. Sedan har vi andra sidan av myntet. Under börskraschen 1987 jobbade jag som aktiemäklare i USA. När TMT-bubblan kom 2000 satt jag som ansvarig på en investmentbank och under finanskrisen 2007/2008, som är den värsta jag upplevt, satt jag som vice ordförande på brittiska finansinspektionen då hela världen darrade inför den stundande kollapsen. Att kunna se tillbaka på både med- och motgångar har gjort att jag vet en del om vilka ingredienser som krävs för att skapa hållbara, långsiktiga och framgångsrika organisationer. Jag har också tillskansat mig mycket erfarenhet av, och stor respekt för, risk.
“Förståelsen för att man inte enbart kan se till kortsiktiga finansiella resultat har äntligen passerat en medvetenhet som inom kort kommer att missgynna de aktörer som inte ser helheten.”
Idag förvaltar hon kapital för ett antal olika organisationer och stiftelser. Kapitalförvaltning, likt andra branscher och industrier, utvecklar sig kontinuerligt. Karin tycker att kapitalförvaltningen nu på riktigt börjat ta sitt ansvar på ett mycket konstruktivt och hållbart sätt. Hon utvecklar:
– Förståelsen för att man inte enbart kan se till kortsiktiga finansiella resultat har äntligen passerat en medvetenhet som inom kort kommer att missgynna de aktörer som inte ser helheten.
Hon fortsätter:
– Kapitalförvaltning har många utseenden och lika många aspekter på innebörden men i slutändan är det någons pengar, ofta en privatpersons pension, besparingar eller dylikt, vilket innebär ett stort ansvar att ta på sig som kapitalförvaltare.
Vem driver agendan om en mer hållbar kapitalförvaltning skulle du säga?
– Utvecklingen mot ett mer ansvarsfullt investerande drivs av att kapitalägaren ställer krav. Vinsten måste matcha hela syftet. Man ska komma ihåg att väldigt få idag är villiga att tjäna pengar på det som man inte kan stå bakom. Det gäller till exempel miljö, hälsa, mänskliga rättigheter, jämställdhet och djurhållning. Om vi ska prata om till exempel hållbarhet är ju inte det ett nytt fenomen inom kapitalmarknaderna, men det är först nu som vi ser den reella påverkan av att fler och fler börjar ta ansvar för sitt ESG-avtryck.
Ansvaret som kapitalförvaltare är ju att leverera avkastning till uppdragsgivaren inom angivna ramar. Så, hur lyckas man egentligen att driva kapitalförvaltning som också är hållbar?
– Man måste vara aktiv med sina investeringar och följa upp. Du måste ha en tydlig bild framför dig med vad du vill investera i och vad du inte vill investera i. Det är sällan helt svart eller vitt, utan snarare en process. Utmaningen är att utvärdera skillnaden mellan seriösa företag och aktörer som till exempel använder ”greenwashing” som en metod för att vinna poänger.
Är det andra faktorer som spelar in nu, kontra för 20 år sedan?
– Vissa faktorer är samma som tidigare, men medvetenheten har utvecklats. Andra faktorer har fått alltmer uppmärksamhet i svallvågorna av globaliseringen, digitaliseringen, klimatkrisen och avsaknaden av jämställdhet. Kraven har ökat på att sambanden mellan kapital och samhälle förstärkts med utveckling, kunskap och insikter om risk och framgång.
Slutligen, du är idag engagerad i frågor som rör jämställdhet på olika sätt – var kommer det engagemanget från?
– Jämställdhet är naturligt centralt i allt jag gör. För mig är det en gåta att det inte än är helt vedertaget och att det ens är en fråga som tas upp. Man ska komma ihåg att vi inte lär oss någonting utav likheter, utan av olikheter. Det finns tillräckligt med evidens som visar de ekonomiska och positiva fördelar som jämställda företag och organisationer för med sig.
Vad kan du se från ditt eget arbetsliv?
– Jag har sett hur mer jämställda organisationer skapar bättre beslutsprocesser, är mer kreativa samt reducerar risk och ger också en väsentligt bättre arbetsmiljö. Ska du vara ett framgångsrikt företag nu och i framtiden är det utan tvekan så att du måste vara attraktiv för alla.