Hur är intresset för företagsobligationer bland privata investerare?
– Intresset har ökat rejält. För bara ett och ett halvt år sedan hade vi en riskfri basränta (stibor 3 mån) på -0,1 procent. I dag är den 3,7 procent. Går du ute lite grand på riskskalan med relativt trygga bolag och seniora obligationer så kan du få runt 6 procents avkastning. Det gör företagsobligationer till ett attraktivt alternativ till aktier, säger Johan Alsterlind, obligationsspecialist på Carnegie Private Banking.
Finns det något bra alternativ för privata aktieplacerare som inte vill låsa upp kapitalet någon längre tid?
– Företagscertifikat är ett populärt likviditetsinstrument. Räntan på tremånaders företagscertifikat är omkring en procentenhet högre än på sparkontot. Då är det seniora skulder med hög likviditet, låg risk och bra motparter.
Hur bör mer långsiktiga placerare tänka kring duration?
– Rörlig ränta har varit rätt i ett stigande ränteläge, men framåt ser vi ett bra läge att växla över till en viss del fastränta för att bygga upp lite duration. 3–5-åriga obligationer från starka motparter ger en begränsad kreditrisk och räntan är kring 5 procent. Får vi en konjunkturnedgång med räntefall finns även potential till en kursvinst under löptiden.
Vilka sektorer är mest intressanta?
– Problemen i fastighetssektorn har gjort att många investerare söker sig till andra branscher. Våra favoriter i dag är större banker och försäkringsbolag. Även med stora stabila banker och statliga motparter kan du få 5–6 procents ränta i många fall om du köper juniora/efterställda obligationer.
De svarta rubrikerna kring fastighetssektorn duggar tätt. Vilken obligationsmarknad möter sektorn?
– Det är otroligt tufft. Marknaden är inte stängd – bra fastighetsbolag kan emittera, men de problemtyngda bolagen kan inte emittera på grund av för lågt intresse eller för att räntan blir för hög. Räntor på stibor plus 4,5–4,75 procentenheter är inte ovanligt, vilket ger räntor på över 8 procent.
Hur villiga är bankerna att ta över som finansiär?
– Fastighetsbolagen upplever det som att bankerna under de goda åren tryckte ut bolagen på obligationsmarknaden. Bankerna tjänade bra pengar på emissionerna, men behövde inte ta någon kreditrisk. Det var en bra affär. Nu när obligationsmarknaden är för dyr, då är beskedet från bankerna att de inte kan ta över allt. Bankerna stöttar de bra bolagen där de har en god relation, där det finns en stark huvudägare och där risken är hanterbar. I övrigt kommer mycket ansvar hamna på aktieägare som behöver skjuta till kapital.
Vad är då lösningen för sektorn i stort?
– Vägen framåt för fastighetsbolagen är att banta balansräkningarna. Bankerna ser gärna en kombination där bolagen säljer tillgångar, gör en mindre obligationsemission och en nyemission. När skuldsättningen kommit ner kan bolagen få ny bankfinansiering.
Vi har redan sett en del försäljningar från de börsnoterade fastighetsbolagen på slutet. Hur ser det ut framåt?
– Signalerna vi får från marknaden är att i princip hela bestånden är till salu i många av de pressade bolagen. En del trophy assets kanske bolagen kan bli av med. Problemet är att det är många som ska sälja stora volymer samtidigt i en svag marknad. Risken är att fastighetsvärdena kommer ner snabbt, vilket skulle sätta ännu mer press på sektorn via stigande belåningsgrader.
Vilka köpare syns till?
– Min bild är att det finns rätt mycket kapital vid sidan om, private equity till exempel. Du har även utlänningar och pensionskapitalet som möjliga köpare. Men kanske vill de att läget förvärras innan de kliver in. Sen finns även några kapitalstarka investerare som till exempel Roger Akelius.
Hur bör en ränteplacerare tänka kring fastighetsbolagen? Var i kapitalstrukturen vågar man investera?
– I nollräntemiljön var hybrider väldigt populära med 5–8 procents ränta i stora och välkända fastighetsbolag. Men de här bolagens tillvaro har helt vänts uppochned. Plötsligt har hybriderna blivit en ganska svag tillgång. I dagens räntemiljö är rekommendationen att byta upp sig till seniora obligationer med starkare motparter och investment grade-rating. Obligationer till fastighetsbolag med investment grade kan ge 6–7 procent på tre års löptid. För de som söker högre avkastning inom high yield-segementet kan fastighetsbolagen med starka ägare som emitterar korta seniora obligationer vara intressanta. Nyckeltalen är inte fantastiska, så räntan är ofta stibor plus 5 procent, men bolagen har ofta bra ägare med kapacitet att skjuta till kapital och stötta vid behov.
Hur ser vägen ut ur detta ut?
– Ett snabbt räntefall skulle förbättra situationen, men det är inte många som tror på det. Konsensus är att det högre ränteläget består en tid. I den miljön blir fokus för de pressade bolagen att krympa balansräkningen, sälja tillgångar och ta in nytt eget kapital för att överleva och övervintra, avslutar Johan Alsterlind, obligationsspecialist på Carnegie Private Banking.
