Svenska bostäder – vad händer?

SCB:s småhusbarometer visade rekordfå bostadstransaktioner i maj. Vi har också fått indikationer på svagare bostadspriser i juni. Ännu är detta enstaka observationer, men utvecklingen måste följas, skriver Carnegie Privatbanks makroekonom Helena Haraldsson.  

Hög skuldsättning och allt högre bostadpriser har under lång tid oroat. I fredags kom SCB:s småhusbarometer, där prisutvecklingen vanligtvis är det mest intressanta, men denna gång var det antalet transaktioner som stack ut. Inte någon månad sedan mitten av 1990-talet har antalet affärer varit färre (se graf).

Det nya amorteringskravet kan dämpa inte bara priser utan även antalet bostadsaffärer. Men siffrorna gäller maj – och det nya kravet infördes först i juni (och inte på lån som tagits tidigare). Snarast borde införandet ha ökat antalet transaktioner i maj, inte dämpat dem. Visserligen ställer flera banker sedan en tid liknande krav, men varför skulle allt färre affärer göras i just maj?

Siffrorna är inte intuitiva och det är särskilt oroande med så få transaktioner under en högsäsongsmånad. Även på tremånadersgenomsnitt är transaktionsvolymen historiskt låg och raset sedan juli 2015 skrämmer.

Enligt SEB:s boprisindikator som publicerats i dag tror 63 procent på stigande priser – ett fall med 13 procent sedan maj. Allt fler tror på prisfall – 14 procent mot procent förra månaden. Även om boprisindikatorn var ännu lägre i januari i år och över 60 procent alltjämt tror på stigande priser, så bör detta följas noga för att se om nedtrenden i bostadsektorn består.