Så landar bostadssamtalen

Vad blir resultatet av de blocköverskridande bostadssamtalen? Henrik von Sydow, omvärldsstrateg på Carnegie Privatbank och tidigare ordförande i Riksdagens skatteutskott, gav nyligen sin prognos vid ett fastighetsseminarium på Carnegie Privatbank. 

Under våren har regeringen fört samtal med Allianspartierna samt Vänsterpartiet för att komma till breda politika överenskommelser om bostadspolitiken. Förhoppningarna har varit stora och samtalen har beskrivits som lösningen på alltifrån tillväxthinder till klimatutmaningen och finansiell stabilitet.

Men vad blir den konkreta utkomsten? Henrik von Sydow, omvärldsstrateg på Carnegie Privatbank, framhöll vid Carnegie Privatbanks fastighetsseminarium i fredags att finansminister Magdalena Andersson tagit ned förväntningarna på samtalen – och ser själv mycket som talar för ”begränsade” resultat.

– Den som hoppas på överenskommelser i skattefrågor hoppas på för mycket – det finns ingen politisk vilja. Vi har redan fått både migrations- och försvarsöverenskommelse, vilket ökar det politiska behovet av konflikt i den ekonomiska politiken. Skatter slår också direkt mot människors ekonomi och underlagen måste vara rejäla. Sådana finns inte idag.

Vad kan man då hoppas på? Ja, enligt Henrik von Sydow är det rimligt att bostadssamtalen landar i några “lågt hängande frukter”, nämligen: justeringar av bullerregleringar, strandskyddsregler och möjligheten att överklaga.

– Många aktörer, från OECD till McKinsey, pekar ut fastighetsmarknaden  som den mest överreglerade marknaden i Sverige  med  behov av regelförändringar som tar ner kostnaderna, förenklar och förkortar projekttider. Dessa är om- eller avregleringsförslag är väl förberedda och lätta för partierna att förankra.

Henrik von Sydow

En annan konsekvens av bostadssamtalen blir enligt Henrik von Sydow (bilden) en politisk förankring av det så kallade skuldkvotstaket som föreslås av Finansinspektionen och innebär en begränsning av hur mycket en bank får låna ut i relation till låntagarens inkomst.

– Det kan enligt Finansinspektionen införas från den 1 januari 2017. Om och när skuldkvotstaket införs avgörs av prisutvecklingen på fastighetsmarknaden. Vilken effekt får det nya amorteringskravet? Blir genomslaget litet är skuldkvotstaket nästa verktyg. 

Läs mer om fastigheter:

"Den låga räntenivån är konstgjord - men kan bestå" 

"Marknaden är lite skör"

© Copyright Carnegie Investment Bank AB 2018. Alla rättigheter är reserverade.