Nyhet

Som en hägring...

PENGARNA. Vi tror ofta att saker och ting ska fungera på ett visst sätt – bara för att det rent logiskt borde fungera så. Men dessa föreställningar är många gånger lika substanslösa som en hägring. Och det gäller inte minst frågeställningar som gäller börsen. Låt mig ge ett antal exempel, skriver Johnny Torssell, teknisk analytiker på Carnegie Privatbank.

Exempel 1: Låt oss börja med att göra en tidsresa. Vi går tillbaka till slutet på 60-talet och föreställer oss att du har fått ett välavlönat jobb och får välja mellan följande strategier för att placera dina pengar:

A) Köpa de 10 procent av bolagen som varje år uppvisar bäst tillväxt i ”total assets” (totala tillgångar) på NYSE/Nasdaq/AMEX. Därefter sker en omallokering en gång om året, d v s du kommer alltid att vara placerad i de bolag med bäst tillväxt i underliggande tillgångar.  

B) Köpa de 10 procent av bolagen som varje år uppvisar sämst tillväxt i ”total assets” på NYSE/Nasdaq/AMEX. Därefter sker en omallokering en gång om året, d v s du kommer alltid att vara placerad i bolagen med sämst tillväxt i underliggande tillgångar.

Är du som jag väljer du naturligtvis att investera i bolagen med bäst tillväxt i totala tillgångar – det är ju klart att man väljer tillväxt framför stagnation. Det finns emellertid, hör och häpna, en stor anledning att göra precis tvärt om, d v s investera i bolag utan tillväxt. I en akademisk studie som presenterades 2012 (The Asset Growth Effect: Insights from International Equity Markets) har man undersökt den amerikanska börsen (NYSE/Nasdaq/AMEX) från 1968 fram till juni 2007 i just detta avseende (exklusive finansbolag). Studien visar att bolag med sämst tillväxt i totala tillgångar har bättre kurstillväxt än bolag med högst tillväxt i tillgångsmassan. Och skillnaden är inte liten utan enorm! Portföljen med bolagen som har haft högst tillväxt i totala tillgångar har i genomsnitt givit en avkastning på 4 procent per år. Portföljen med de bolag som har haft lägst tillväxt har i genomsnitt givit en avkastning på 26 procent per år! Jämförbara studier har gjorts i andra länder med liknande resultat.

Exempel 2: Varje år ber tidningen Fortune mer än 3 000 företagsanalytiker, ledande befattningshavare och chefer ranka företag på en tiogradig skala. Bedömningen baseras på åtta attribut, exempelvis hur bra ledningen och produkterna är, finansiell styrka, hur innovativt företaget är, dess förmåga att behålla attraktiva medarbetare och ”long term investment value”. Sedan 1983 har Forbes varje år presenterat de mest och minst attraktiva bolagen i denna rankning. Vilka bolag tror du utvecklas bäst på börsen under det kommande året – de som anses mest eller minst attraktiva? I januari 2010 presenterades en studie som testade just detta (Stocks of admired companies and spurned ones av D. Anginer). Studien sträckte sig från 1983 fram till år 2007 och visade att de bolag som var minst omtyckta gick bättre än de som var mest omtyckta. Den årliga genomsnittliga avkastningen på de minst omtyckta bolagen uppgick till 18,34 procent medan de mest omtyckta bolagen i genomsnitt avkastade 16,27 procent.

Exempel 3: Välj nu mellan dessa två alternativ: Du ska antingen köpa en portfölj med aktier med köp-rekommendationer från analytiker eller köpa en portfölj med aktier med sälj-rekommendationer från analytiker. Vad väljer du? Rent intuitivt vill vi naturligtvis välja de aktier som analytikerna har graderat till köp, eller hur? Men i en studie som Dagens Industri gjorde 2011 visade det sig att en investering på 100 kronor i analytikernas favoritportfölj vid millennieskiftet bara hade stigit till 217 kronor, medan en portfölj med de minst omtyckta aktierna hade stigit till 339 kronor.

I januari i år skrev MarketWatch om en liknande studie i USA. Där hade man tittat på de tio aktier som analytikerna var mest positiva till samt de tio aktier man var mest negativ till och jämfört med utvecklingen på S&P500 sedan 2008. Det visade sig att 100 000 dollar i S&P500 hade vuxit till 170 000 dollar medan portföljen med analytikernas favoriter hade vuxit till 180 000 dollar. Men bäst hade det gått för portföljen med de sämsta aktierna, enligt analytikerna, som vuxit till 270 000 dollar.

Exempel 4: Jag ställer mig ofta frågan om det är bra eller dåligt för börsen om ISM-siffran (inköpschefsindex) noteras på vissa specifika nivåer. Häromveckan läste jag att Stockholmsbörsen föll som en konsekvens av svag USA-statistik, då ISM hade backat från 50,1 i oktober till 48,6 i november. Sedan öppnade USA-börsen – och steg med över 1 procent.

Så hur är det egentligen? Är det bra eller dåligt för börsen med en hög eller låg ISM-siffra? I mitten av juli 2009 presenterades en amerikansk studie där författarna utredde om ISM har förmåga att förutspå börsen. Studien baserades på data från 1950 fram till juni 2009 i ISM och S&P500. Slutsatsen blev att ISM inte hade någon börsprediktiv förmåga alls, snarare verkade börsen leda ISM, även om detta samband inte var speciellt starkt.

Konklusionen av denna övning blir följande: Vi vet ofta betydligt mindre än vad vi tror. Därför finns det alltid skäl att vara ödmjuk.

Johnny Torssell

– Teknisk analytiker

© Copyright Carnegie Investment Bank AB 2018. Alla rättigheter är reserverade.