Ny dom: Styrelsearvoden är lön

Styrelsearvoden ska normalt beskattas som lön. Det har Högsta förvaltningsdomstolen nu under sommaren tagit ställning till.

Fram till helt nyligen har det ansetts vara möjligt att fakturera för styrelsearvode från eget aktiebolag. Skatteverket hade nämligen i ett ställningstagande från 2008 anfört att om det fortlöpande fanns minst tre styrelseuppdrag borde förutsättningar finnas för att uppdragen skulle kunna anses utgöra näringsverksamhet. Detta under förutsättning att uppdragen inte var kopplade till ägande i eget eller närståendes aktiebolag.

Nu konstaterar Högsta Förvaltningsdomstolen i en dom från den 20 juni 2017 (mål nr 278-17) att uppdrag som styrelseledamot bara kan innehas av en fysisk person och därför till sin karaktär är ett sådant personligt uppdrag som enligt tidigare domstolspraxis normalt ska beskattas som inkomst av tjänst. Det är därför endast i undantagsfall som styrelsearvode kan faktureras d.v.s. inte utgöra inkomst av tjänst. I tidigare praxis har arvoden som betalats ut till ett aktiebolag för uppdrag som avsett en begränsad tid och gällt specifika insatser beskattats som inkomst av näringsverksamhet i det bolag som erhållit arvodena. För vanliga styrelseuppdrag gäller dock att de är inkomst av tjänst och skyldighet föreligger således för uppdragsgivande bolag att betala social avgifter. 

Då Skatteverket tidigare missuppfattat gällande rätt har verket i en rättsfallskommentar från den 29 juni 2017 anfört att ställningstagandet från 2008 inte längre ska tillämpas för beskattning av styrelsearvoden. Fakturering kan dock undantagsvis ske i fortsättningen för vissa avgränsade uppdrag och specifika insatser i enlighet med äldre praxis.

De avtal om fakturering av styrelseuppdrag som ingåtts före HFD:s dom den 20 juni 2017 bör kunna fortlöpa viss tid, dock som längst till nästkommande årsstämma under som senast år 2018. Det innebär att styrelsearvoden som avser tiden fram till nästkommande årsstämma bör kunna betalas ut till fakturerande företag utan särskilda beskattningskonsekvenser för parternas inkomstbeskattning. Detta innebär i många fall en förlängning av tidigare aviserade övergångsperiod, som var begränsad till utgången av innevarande räkenskapsår. Motsvarande bedömning och hantering bör tillämpas även i fråga om socialavgifter så att en sådan övergångsperiod i dessa delar hanteras enhetligt utan särskilda skattekonsekvenser.

Det finns således anledning se över pågående styrelseuppdrag och inför nya uppdrag ha i minnet att de är personliga för att inte drabbas av oönskade skatteeffekter i framtiden.

© Copyright Carnegie Investment Bank AB 2017. Alla rättigheter är reserverade.