Krönika

Ägarna betalar coronaskatten

En expansiv finanspolitik är inte gratis i längden. När vinsterna kommer tillbaka vill staten ha en större andel, bedömer Carnegie Private Bankings omvärldsstrateg Henrik von Sydow. 

I USA kan Trump-årens trend med lägre företagsskatter ändra riktning i och med presidentvalet i höst. Om Joe Biden flyttar in i Vita huset, kanske med en vicepresident långt till vänster och möjligen demokratisk majoritet i kongressens båda kamrar, så ökar skatteriskerna för investerare. Men det gör den också om Donald Trump vinner valet: Coronapandemins historiskt expansiva finanspolitik kan ha fått underskottet i den federala budgeten att skena till den grad att även republikanerna tvingas reversera delar av Trumps tidigare skattesänkningar för att sanera de amerikanska statsfinanserna. Larry Fink, vd för fondjätten Blackrock, spådde i mitten av maj att den amerikanska bolagsskatten stiger från 21 till 28–29 procent nästa år.

Det kan sätta agendan för regeringar också i Europa. På kort sikt vill finansministrarna knappast äventyra och tynga återhämtningen genom att nu avisera alltför omfattande skattehöjningar på företagande och ägande. Fokus är fortfarande på stimulanser och att tillväxten ska komma tillbaka. Samtidigt finns det inga gratisluncher, och när statens finanser, förr eller senare, behöver saneras så vänds blickarna mot det näringsliv som tagit del av gigantiska stödpaket. Börserna är framåtblickande och 2021 kan bli året när hög arbetslöshet och hög skuldsättning blir styrande för regeringar och finansministrar som behöver se över både utgifter och intäkter. Nivåerna på underskott och statsskulder indikerar att skatteriskerna är störst i USA och i södra Europa.

Sverige kan relativt sett ha ett större utrymme att öka skuldsättningen utan att kapitalmarknaderna ser problem. I Sverige kommer också regeringens samarbetspartier Liberalerna och Centerpartiet sannolikt att blockera höjda ägar- och bolagsskatter. Men även Sverige kommer ur 2020 med större budgetunderskott, större statsskuld och högre arbetslöshet. Vid något tillfälle kommer den ekonomiska politiken att växla från stimulanser till åtstramningar och saneringar. Den aviserade stora skattereformen kan post corona få en annan inriktning, med mer fokus på statens intäktssida.

Skatteriskerna är större internationellt än i Sverige. Givet hur den politiska kalendern ser ut så borde skattehöjningar för ägare och bolag aktualiseras allra först i världens största ekonomi, den amerikanska. Den nyvalde presidenten vill sannolikt fatta de svåra besluten tidigt i en ny mandatperiod. Underskattar marknaden kombinationen av låg inflation, låg tillväxt och högre skatter? Ja, det amerikanska aktieindexet S&P 500 steg på tio veckor 37 procent i takt med att allt fler delstater öppnade upp. Antagandet är förstås att framtida vinster inte faller ytterligare. Samtidigt växer risken för att ägare och bolag som nu navigerar sig genom krisen upptäcker att när vinsterna kommer tillbaka så vill staten ha en större andel av dem.

Henrik von Sydow

Den här krönikan publicerades i Carnegie Insikt sommaren 2020.

© Copyright Carnegie Investment Bank AB 2020. Alla rättigheter är reserverade.