Högre ränteläge gör kvarskatten dyrare

Räntan på kvarskatt blir betydligt högre i år. Eftersom kostnadsräntan inte är avdragsgill är det extra viktigt att betala in eventuell kvarskatt i tid, skriver Kayode Kadiri, skattejurist på Carnegie Private Banking.


För att företag och privatpersoner inte ska behöva betala all skatt på en gång görs löpande olika typer av avdrag för skatt under året. Har för lite skatt dragits jämfört med den slutliga skatt som bestäms efter beskattningsårets slut uppstår så kallad kvarskatt – en skatteskuld.

På kvarskatten betalas en kostnadsränta, den så kallade låga kostnadsräntan. Denna ränta får skattebetalarna inte göra avdrag för. Den låga kostnadsräntan styrs delvis av det allmänna ränteläget och fastställs månadsvis, vilket gör att räntan kan ändras under året. Räntan uppgår i dagsläget till 5,0 procent.

Den låga kostnadsräntan börjar löpa på kvarskatt överstigande 30 000 kronor från och med den 13 februari 2024. Det går dock att undvika att betala ränta genom att göra en inbetalning till skattekontot som motsvarar kvarskatten. Är kvarskatten maximalt 30 000 kronor räcker det att betala in kvarskatten senast den 3 maj.

Eftersom räntan i år dubbelt så hög jämfört med i fjol, och erlagda räntebetalningar inte är avdragsgilla, är det av särskild vikt att beräkna sin eventuella kvarskatt inför deklarationen 2024. Den del som överstiger 30 000 kronor bör betalas till skattekontot senast den 12 februari.

Den som i stället betalat in för mycket skatt får intäktsränta på kapitalet på skattekontot. Denna ränta fastställs också månadsvis och är sedan förra året 2,25 procent. Räntan är inte skattepliktig.

Relaterade artiklar