För två år sedan lanserade president Barack Obamas ekonomiska rådgivare, Princeton-ekonomen Alan Kreuger, begreppet Gatsby-kurvan efter Scott Fitzgeralds inflytelserika roman Den store Gatsby från 1925. Kurvan visar – enkelt uttryckt – att det finns ett samband mellan stora inkomstskillnader och liten social rörlighet. I länder med stora ekonomiska skillnader gör färre av oss klassresor. Och i länder med små skillnader finns i regel större social rörlighet.
För ett land som bygger på idén om den amerikanska drömmen har ämnet blivit minst lika känsligt som i Europa. När president Obama i vintras aviserade middle class economics med bland annat högre kapitalskatter och skärpt arvsskatt gjordes det med uttrycklig referens till att undvika ett Gatsby-samhälle med växande klyftor.
Barack Obamas initiativ i Washington skvallrar sannolikt om framtida politisk inriktning också i Sverige. För räkna med att vi får se växande förmögenhetsskillnader – inte minst som en konsekvens av Riksbankens lätta penningpolitik där värdet på bostäder och börsportföljer stegrar. Avtrycken kommer att bli tydliga i statistiken och redovisas i rapporter från OECD under 2016 eller 2017.
Det är en politisk reflex att möta ökade skillnader med nya eller högre mer progressiva skatter, som en ”ny” förmögenhetsskatt eller ”återinförd” arvsskatt. Just designen av nya kapitalskatter sysselsätter också den internationella skatteforskningen på tankesmedjor knutna till IMF, Världsbanken och OECD. Den franske nationalekonomen Thomas Piketty satte agendan med sitt förslag om en internationell förmögenhetsskatt och fler ekonomer följer i hans spår.
Samtidigt finns i Sverige varken förberedda eller förankrade förslag på nya förmögenhetsskatter eller återinförd arvsskatt. I stället avvisar finansminister Magdalena Andersson sådana förslag och pekar på andra skatter ”med motsvarande fördelningspolitisk profil” och brukar nämna den så kallade bankskatten som regeringen vill införa. Vi kan utgå från att beskedet står sig under mandatperioden, även om rapporter kring ökade förmögenhetsskillnader kommer att driva krav på nya kapitalskatter – och det kan inte uteslutas att Socialdemokraterna presenterar sådana förslag till valrörelsen 2018 med syftet att genomföra dem under nästa mandatperiod.
Många svenskar är samtidigt beredda att acceptera ekonomiska skillnader så länge de är kopplade till den enskildes prestation – snarare än till ”pappas pengar”. Titta på sportstjärnor som Zlatan Ibrahimovic eller entreprenörerna Markus ”Notch” Persson som tjänade en rejäl hacka på Minecraft och Niklas Zennström på Skype – utan att mötas av förslag om nya skatter på kapital.
Samtidigt ska den politiska cocktailen med nya förmögenheter, stora skillnader och gamla skatter inte underskattas. Det kommer blåsa stormvindar över Atlanten rakt in den svenska debatten om förmögenheter och kapitalskatter.