I mars/april har börserna stigit trots en mer utmanande miljö. Stockholmbörsen är upp runt 10 procent sedan botten och generellt står aktiemarknaderna högre än när Ryssland invaderade Ukraina. Att vi nu har en något mer försiktig marknadssyn beror främst på att:
- Motvinden från centralbankerna ökar. Fed har börjat höja räntan och mer kommer. De signalerar nu också en kraftfull minskning av likviditetsstödet.
- Makroindikatorer försvagas till följd av Ukrainakriget och leveransproblem. Recessionsrisken har ökat.
- Fed kommer, på grund av inflationsmiljön, inte vara lika snabba att skynda till marknadens räddning om turbulensen ökar – detta är en stor skillnad mot tidigare. Om börsen skulle fortsätta att stiga finns en risk att Fed blir än mer aggressiv i sin penningpolitiska åtstramning, vilket begränsar uppsidan på börsen.
QT inleds. Fed har nyligen annonserat en tidigare och större minskning av balansräkningen (s.k QT) – utöver indikationer om räntehöjningar på över 2 procentenheter redan i år. Sedan finanskrisen har perioder med likviditetsstimulanser (QE) från Fed lyft börserna – och omvänt riskerar nu den QT som inleds i maj, och den ganska kraftigt försämrade likviditetssituationen, att bli en motvind för risktillgångar. QT är ovanligt och den planerade minskningstakten om 95 miljarder/månad (inom 3 månader) är nästan dubbla den maximala takt som rådde 2017-2019 (och då först efter 12 månader).
Vinstnedrevideringar. Börsvärderingarna har visserligen kommit ned till mer normala nivåer men vinstmomentum globalt är nu svagt negativt och pekar nedåt. Vi befarar att vinstprognoserna sänks ytterligare och nedrevideringsperioder ökar osäkerheten hos investerare.
Minskad köpkraft. Hushållen i de flesta regioner har blivit mer pessimistiska – inte till följd av jobboro utan snarare på grund av minskad köpkraft i kölvattnet av stigande priser på allt fler varor och en begynnande oro för högre bolåneräntor. I USA har den 30-åriga boräntan närmat sig 5 procent och den högsta nivån sedan 2018. I Sverige har många låneräntor ökat mer än 1 procentenhet sedan i höstas. En motverkande faktor är att en del hushåll, efter pandemin, har en buffert av sparade medel.
Bra industriaktivitet – men leveransproblem. Industribarometrarna visar dock fortsatt god optimism – orderböckerna är välfyllda, priser höjs och rekryteringsbehoven är stora. Bolagen är dock bekymrade över leveransutmaningar samt komponent- och materialbrist som förvärrats av kriget och Kinas corona-nedstängningar. Nu stängs städer som Shenzhen och Shanghai med 10-tals miljoner invånare. Att detta påverkar tillväxten i världens näst största ekonomi syns bland annat i Kinas tjänstebarometer som fallit till nivån 42 i mars – markant under expansionsnivån 50. Det rapporteras också om nya flaskhalsar vid kinesiska hamnar.
Kriget kan eskalera. Kriget fortgår, rapporterna om hemskheter mot civila blir allt fler och Putin har nyligen utsett en hårdför övergeneral som förknippas med ohyggligheter i Syrien och Tjetjenien. En EU-bojkott av rysk naturgas skulle vara ett sätt att eskalera sanktionerna mer kraftfullt (än råder dock oenighet och Frankrike har snart presidentval). Då skulle Europa sannolikt stå inför elransoneringar och recession. I USA är risken för en kraftigare konjunktursvacka mer avlägsen och kommer främst från Feds kamp mot inflationen. Deras sena agerande, med en inflation över 8 procent och en kärninflation över 6 procent, kan göra att mer kraftfulla åtgärder krävs framöver.
Viss undervikt i både utländska och svenska aktier. Vårt basscenario är inte en recession men vi ser risk för sidledes till svag börs i närtid då likviditetsstödet, men också vinststödet, vänds till motvindar.
Globala aktier har klarat sig bättre än svenska i år, men vi väljer att gå undervikt i båda. Utländska aktier erbjuder attraktiv riskspridning om oron ökar igen – där finns till exempel fler energi- och råvarubolag som är vinnare i inflationsmiljön liksom fler defensiva bolag som brukar stå emot vid konjunkturosäkerhet. Kronan som nu stärkts en del riskerar att försvagas vid förnyad oro och förstärker då diversifieringsfördelarna med utländsk aktieexponering.
Ljuspunkter. Stigande räntor, d.v.s fallande obligationsvärden, gör att räntebärande investeringar inte heller är så attraktiva vilket ger aktier visst stöd i ett relativt perspektiv. Positiva nyheter för börsen skulle vara ett krigsslut i Ukraina, att Kina lämnar sin strikta coronapolitik eller att makroindikatorerna fortsätter att överraska positivt. Vi väljer därför endast att gå till en mindre undervikt i aktier i detta läge. Vi köper Alternativa Investeringar för likviden.
