Stockholmsbörsen har haft ett minst sagt volatilt 2022. Det breda indexet OMXSPI hamnade i en brant och lång utförsbacke som inleddes redan i januari. Krigsutbrott, energikris och skenande inflation drog successivt ned OMXSPI med som mest 33 procent fram till mitten av oktober.
Den 10 november publicerades USA:s inflationssiffra (KPI) för oktober, som visade lägre inflation än väntat. Världens börser drog en lättnadens suck. Stockholmsbörsen hade en av sina bästa dagar under 2022 och steg drygt 4 procent. Sedan botten den 13 oktober har Stockholmsbörsen när detta skrivs klättrat 20 procent.
Den skenande inflationen sticker ut mest under börsåret, säger Carnegie Private Bankings aktiechef Karl Hedberg när han summerar börsåret 2022.
– Inflationen tog i princip alla på sängen. Initialt bedömdes den som övergående, sedan konstaterades den tvärtom vara väldigt ihållande. Det triggade en väldigt snabb normalisering av räntenivåerna, som i sin tur satte fart på ett antal sektorrotationer.
Marknaden fick bråttom att lämna högt värderade tillväxtbolag, en ränteberoende fastighetssektor och högt skuldsatta bolag. Fokus hamnade på mer traditionella bolag med stabila balansräkningar. En och annan bubbla sprack också. 2022 blev ett turbulent börsår med negativ avkastning.
Hur slutar börsåret 2023?
– Om vi stänger kring den här nivån, begränsar det potentialen för 2023. Jag tror risken finns att börsen faller under den första delen. Troligen återhämtar sig börsen mot slutet av året. Summerat skulle det innebära att börsen landar någorlunda oförändrat när vi stänger 2023. Det innebär att utdelningen blir en viktigare komponent för att nå positiv avkastning. För aktiva investerare har 2023 därför potential: Man kan utnyttja tillfällig svaghet för att öka sin aktieexponering och därmed positionera sig för en starkare period mot slutet på året.
Novembersiffran för den amerikanska – liksom den svenska – inflationstakten blev något lägre än väntat. Marknaden vågar nu i större utsträckning tolka det som att vi är nära inflationstoppen eller redan har passerat den, vilket kan tala för att vi har nått räntehöjningscykelns slutfas.
– Mycket av den senaste tidens börsstyrka bygger på antagandet att centralbankerna lugnar ned sig. Risken för bakslag har därför ökat.
Om inflationen håller sig kvar på höga nivåer, måste centralbankerna behålla räntan på en högre nivå än vad marknaden i nuläget bedömer, påpekar Karl Hedberg. Mycket talar för att centralbankerna, med amerikanska Federal Reserve i spetsen, vill föra en fortsatt stram politik för att undvika att marknaden för snabbt diskonterar framtida räntesänkningar.
Givet att vinstprognoserna för 2023 troligen är för höga, så är dagens börsvärdering inte tillräckligt attraktiv om vinsterna krymper. Många företag har reagerat på inflationsmiljön med prishöjningar och ser goda möjligheter att fortsätta på den vägen.
– Om effekten av prishöjningarna dröjer sig kvar samtidigt som kostnaden för olika insatsvaror faller stiger vinsterna. Å andra sidan är det stor risk för att efterfrågan faller 2023. Dessutom har den senaste tidens starka börsutveckling primärt drivits av industribolag, och det vore minst sagt förvånande om inte industrikonjunkturen försämrades.
Aktiechefens portföljtips 2023
- Styrka belönas: 2023 gynnas bolag med starka balansräkningar och en god utdelningspotential.
- Leta kursförlorare: Krydda gärna portföljen med selektiva aktier. Många nedpressade bolag kommer att bevisa sin affärsidé och upprätthålla vinsten.
- Hälsovårdssektorn är extra intressant givet vinsttillväxten, konjunkturoberoendet och att sektorn sannolikt gynnas av den stundande kinesiska återöppningen.
- Pricing power: Inflationsmiljön gör det fortsatt viktigt att välja bolag som kan sätta sina egna priser. Generellt har svenska industribolag visat sig vara väldigt bra på att skicka vidare sina kostnader till kunderna. Hög bruttomarginal och stor eftermarknad är ofta en god indikation på pricing power