Många känner inte till att ett amerikanskt medborgarskap kan få långtgående konsekvenser för både investeringar, beskattning och arv, även om man har bott större delen av sitt liv i Sverige.
Vem räknas som en US Person?
Den vanligaste kategorin är amerikanska medborgare. Men även personer som är födda i USA, eller som har ett så kallat Green Card, kan omfattas av de amerikanska skattereglerna.
USA är ett av få länder i världen som beskattar sina medborgare baserat på medborgarskap snarare än bosättning. Det innebär att en amerikansk medborgare som bor i Sverige fortfarande är skyldig att deklarera sina globala inkomster i USA, inklusive inkomster och investeringar som finns utanför landet.
När svenska investeringar blir ett amerikanskt skatteproblem
För många svenska sparare är fonder en självklar del av portföljen. För en US Person kan situationen dock vara betydligt mer komplicerad.
Amerikanska skattemyndigheten (IRS) klassificerar ofta svenska och europeiska fonder som så kallade Passive Foreign Investment Companies (PFIC). Dessa innehav omfattas av särskilda amerikanska regler som kan medföra både högre beskattning och omfattande rapporteringskrav.
Konsekvensen kan bli att en investering som fungerar väl för en svensk investerare blir både administrativt krävande och skattemässigt ofördelaktig för en amerikansk medborgare bosatt i Sverige.
Valet av sparform spelar stor roll
Många svenskar sparar genom investeringssparkonto (ISK) eller kapitalförsäkring. Dessa lösningar är ofta skattemässigt attraktiva i Sverige, men behandlas inte på samma sätt i USA.
För en US Person kan den svenska skattefördelen därför helt eller delvis gå förlorad när innehavet ska rapporteras i den amerikanska deklarationen.
Samtidigt skiljer sig reglerna för kapitalvinster mellan länderna. I USA beskattas exempelvis långsiktiga innehav ofta mer förmånligt än värdepapper som säljs efter en kortare innehavstid. Därför är det viktigt att investeringsstrategin anpassas utifrån båda ländernas regelverk.
Hur kan en lämplig portfölj se ut?
En välstrukturerad portfölj för en US Person behöver fungera i både Sverige och USA.
I många fall kan direktägda aktier, obligationer och USA-noterade ETF:er vara bättre alternativ än traditionella svenska fondlösningar. Vilken strategi som är lämplig beror dock på individens situation, skattskyldighet och långsiktiga mål.
Nyckeln är att utforma en lösning där investeringarna fungerar effektivt ur både ett svenskt och amerikanskt perspektiv.
Även svenskar utan amerikanskt medborgarskap kan påverkas
Det är inte bara US Persons som berörs av amerikanska regler.
Om en person avlider med amerikanska tillgångar, exempelvis amerikanskt noterade aktier eller fastigheter i USA, kan dödsboet bli skyldigt att deklarera och i vissa fall betala amerikansk federal arvsskatt.
För personer som inte är amerikanska medborgare eller bosatta i USA är det generella undantaget endast 60 000 dollar. Värden därutöver kan bli föremål för amerikansk arvsskatt med skattesatser som uppgår till 40 procent.
Eftersom Sverige saknar ett arvsskatteavtal med USA är detta en fråga som allt fler svenska investerare bör känna till, särskilt de som har byggt upp betydande innehav i amerikanska värdepapper.
Struktur skapar trygghet
Marknader kommer alltid att röra sig upp och ned. Val, geopolitiska händelser och ekonomiska cykler skapar osäkerhet och volatilitet. Däremot går det att kontrollera är hur förmögenheten är strukturerad. En investeringsportfölj med rätt struktur står emot både förändrade marknadsförutsättningar och komplexa skatteregler.
En annan sorts frihet
Den 4 juli firar amerikaner över hela världen sin självständighet. För den som bor i Sverige och har koppling till USA kan den verkliga friheten vara något annat – tryggheten i att veta att förmögenheten är strukturerad på ett sätt som fungerar på båda sidor av Atlanten. Med rätt planering kan man fokusera på sina långsiktiga mål istället för att oroa sig för oväntade skattekonsekvenser.
Har du frågor om amerikanska skatteregler? Tveka inte att kontakta våra skattejurister.