Investeringscase: Hållbara livsmedel

Vi ser affärsmöjligheter i skärningspunkten mellan två megatrender: global ohälsa och klimatfokus. Generation Z vill äta sundare och undvika kött. Butiker och restauranger ändrar sitt utbud. Jordbruket omvandlas med innovationer inom agritech. Denna artikel är ett utdrag från vår strategirapport ”Signalspaning” som publicerades våren 2020.

Temat klimat och miljö har de senaste åren fått allt större fokus hos konsumenter, företag och politiker. Energisektorn ställer om mot förnybar energi och elektrifering, som vi berättade i höstens strategirapport. En annan sektor som har stor miljöpåverkan och släpper ut mycket växthusgaser är jordbruk och livsmedel. Faktum är att nötkreatur står för en större mängd växthusgaser än den globala bilsektorn. Ska vi klara av att förse en växande global befolkning med mat och samtidigt nå klimatmålen enligt Parisavtalet behövs därför ytterligare en omställning, nämligen i hur vi både konsumerar och producerar mat. Ökad ohälsa är en annan global trend, där maten är en viktig bakomliggande orsak. Vi äter mer processade livsmedel, socker, vegetabiliska oljor och kött än vi gjorde för ett halvsekel sedan, och livsmedelsindustrin har jobbat hårt för att maten ska vara så billig som möjligt, snarare än näringsrik. Såväl ur ett hållbarhets- som ur ett hälsoperspektiv finns det därför drivkrafter för en omställning inom jordbruks- och livsmedelssektorn. Trenden har redan börjat i delar av västvärlden, där konsumenter, företag och politiker börjar engagera sig allt mer – butikshyllor och restaurangmenyer blir allt hållbarare. Vi ser efterfrågan på hälsosammare mat och köttalternativ från konsumenter. Ny teknik utvecklas som möjliggör ett effektivare jordbruk, vegetariska alternativ och minskat resursslöseri.

Placeringsaspekter

En rad investeringsområden öppnar sig med ett ökat fokus på hälsosam kost, matens miljö- och klimatpåverkan samt behovet att effektivisera jordbruket och göra det mer klimatsmart. Följande områden är av särskilt intresse:

  • Consumer staples med fokus på hälsosam mat. Detta omfattar bland annat de stora livsmedelsbolag som gör tydliga investeringar på detta område och omfokuserar sitt produktutbud mot hälsa och hållbarhet. Hit hör också mindre, nischade spelare inom hälsomat och vegetariska alternativ.
  • Agritech: Jordbruket har en stor effektiviseringspotential och här får ny teknik en nyckelroll. Internet of things, drönare, big data och självkörande lantbruksmaskiner av olika slag kan enligt vissa uppskattningar öka skördarna med 70 procent fram till år 2050. Till aktörerna hör såväl etablerade företag inom lantbruksteknik som specialister inom sensorteknik, drönare, mapping och liknande.
  • Djur- och växthälsa: Produkter som gör tamdjur friskare eller kan bidra till att minska metanutsläpp från boskap. Produkter som ökar skördarna genom kartläggning och bekämpning av skadedjur och växtsjukdomar som svamp, mögel och bakterie- och virusinfektioner.
  • Food ingredients: Bolag som utvecklar naturliga enzymer, probiotika, tillsatsämnen med mera som behövs för bland annat framställning av vegetariska kött- och mejeriprodukter.
  • Lax: I jämförelse med kött är odlad lax både nyttigare och har mindre klimatpåverkan. I ett scenario där konsumenter väljer att byta proteinkälla från exempelvis nötkött till lax finns därför en stor framtida efterfrågepotential. I det kortare perspektivet ser laxbolagens värdering lite ansträngd ut, men det finns flera intressanta långsiktiga köpalternativ. De aktuella bolagen finns främst i Norge.
  • Matsvinn, återvinning och miljövänliga förpackningar: I dag kastar vi bort omkring en tredjedel av all producerad mat, cirka 1,3 miljarder ton. Det kan enligt vissa beräkningar motsvara så mycket som 8 procent av de globala växthusgasutsläppen. Effektiviseringspotentialen är således stor. I utvecklingsländer är svinnet störst hos producenterna och uppstår genom brister i kylkedjor, lager och transport. I västvärlden är det snarare vi konsumenter som står för huvuddelen av slöseriet. Här finns lösningar i form av smartare förpackningar, längre bäst före-datum och återvinning. Många av de mest innovativa produkterna återfinns förvisso bland onoterade bolag och venture capital-ägda bolag, men det finns också intressanta börsbolag att placera i.

Aktiv fond hittar bolagen

För att få en bred exponering rekommenderar vi att man investerar i en aktiv fond. Carnegie har valt en fond som letar efter de intressantaste bolagen från samtliga ovannämnda områden, med särskilt fokus på mat. Då dessa bolag ofta återfinns i consumer staples-sektorn har fonden en lite mer defensiv karaktär. Sektorn har också halkat efter lite under de senaste månadernas cykliska rally, vilket gör att vi ser ett intressant köpläge även på kortare sikt. Prata med din rådgivare för mer information kring våra rekommenderade placeringar.

Risker

  • Lobbyism: Stark lobbyverksamhet från delar av jordbrukssektorn (exempelvis köttproducenter) och skräpmatsindustrin kan försena en omställning.
  • Köttrender: Om köttkonsumtionen i tillväxtländer (som hittills) stiger i takt med levnadsstandarden, blir efterfrågan på hållbara livsmedel inte lika stark.
  • Politik: Politiker har i decennier skyddat sina inhemska jordbrukssektorer och därmed bromsat utvecklingen på området, inte minst i EU.
  • Skev exponering: Den fond vi rekommenderar har över 50 procent consumer staples, vilket som nämnts ger den en mer defensiv karaktär. Det här kan vara en risk i ett cykliskt rally

Ta del av utvalda

aktier och investeringar

Beställ provportfölj

Relaterade artiklar

Extra fart i din ränteplacering
Investering

Extra fart i din ränteplacering

Det högre ränteläget har gjort räntebärande placeringar till ett attraktivt alternativ till aktier. Carnegies obligationsspecialist...

Investeringstema: Vattenförsörjning
Investering

Investeringstema: Vattenförsörjning

I vår senaste strategirapport presenterar vi två nya investeringsteman, ett av dem är vattenförsörjning. Omvärldsstrateg...