Inget förslag om skärpt 3:12-regelverk

Finansminister Magdalena Andersson meddelade i helgen att regeringen inte avser lägga fram förslag om skärpt ägarskatt på fåmansbolag.  Här listar Carnegie Private Bankings omvärldsstrateg Henrik von Sydow vad investerare och entreprenörer nu ska hålla koll på i regeringens budgetförslag.

Regeringens besked att backa från både förslaget om skärpta 3:12-regler och höjd marginalskatt syftar till att undvika misstroendevotum i riksdagen under höstens budgetbehandling. Allianspartierna svarade också med att meddela att hotet om misstroendevotum mot statsråd i regeringen dras tillbaka. Därmed ser regeringens budgetförslag ut att få en väsentligt enklare resa i riksdagen, även om budgeten ännu inte presenterats i sin helhet. 

Centralt i sammanhanget är finansministerns uppskattning av reformutrymmet till 40 miljarder kronor för 2018. Med det stora reformutrymmet minskar behovet av skattehöjningar för att finansiera valårets utgiftsreformer. Det underlättade beslutet att inte gå fram med förslag om skattehöjningar, som förutom att riskera regeringskris dessutom kunde reta upp väljargrupper.

Det återstår samtidigt en del skattebesked att fortsatt hålla koll på i budget:

  • Kommer regeringen lägga fram förslag om de delar av 3:12-utredningen som syftar till att underlätta generationsskiften i företag?  
  • För ägare och entreprenörer på start up-scenen är det viktigt att spana efter besked om regeringens förslag till lättnader av skatten på personaloptioner. 
  • Regeringen kan i budgeten indikera hur den väljer att gå vidare med beredning av skatteförslag om en ny bolagskatt och en ny beskattning av kommersiella fastigheter. Samtidigt väntas inga skarpa förslag om detta i höstens budget.

Hur regeringen avser att använda de 40 miljarderna kronor i reformutrymme saknar delvis ännu svar. Vi vet att regeringen avser öka tillskotten till välfärdssektorn med 5 miljarder, öka tillskotten till polisen med 2,7 miljarder och till försvaret med 2 miljarder nästa år. Dessutom ska skatten för pensionärer sänkas något.  I helgen meddelade regeringen att den vill öka studiebidraget till studenter med 300 kronor i månaden.  Fler reformer som syftar till ökat konsumtionsstöd för vissa grupper ökar riskerna för överhettning i den svenska ekonomin. De finanspolitiska stimulanserna läggs alltså till en redan ultralätt penningpolitik och en omvärld som växer allt starkare. 

Likväl har den politiska cykeln sin dynamik oavsett regering; fram till den 20 september när regeringens budgetförslag presenteras i sin helhet så kan vi räkna med fler reformer som ökar statens utgifter inför valåret. Samtidigt kommer med säkerhet fler ekonomer att efterlysa en jämnare konjunkturpolitik.