USA-valet: Vad påverkar ekonomi och marknad?

I morgon är det supertisdag, då flest amerikanska delstater håller primärval. Vilka frågor är viktigast för makroekonomin och finansmarknaderna? Hur ser kandidaternas ekonomiska politik ut? Carnegie Privatbank sökte under ett seminarium svaret  tillsammans med två USA-experter. 

På bilden ovan: Henrik von Sydow, omvärldsanalytiker på Carnegie Privatbank och moderator vid seminiariet. Text: Jenny Askåker Bild: Joakim Braun 

Inför den så kallade supertisdagen imorgon, då demokraterna och republikanerna i 14 amerikanska delstater håller nomineringsval till presidentvalet, samlade Carnegie ledande USA-experter för att diskutera valets nyckelfrågor för den makroekonomiska utvecklingen och de finansiella marknaderna. 

Olle Wästberg, tidigare bland annat generalkonsul i New York, pekade på att valet till stor del handlar om misstro och motstånd mot det politiska etablissemanget i Washington och finansmarknaderna – Wall Street.

– Det driver fram såväl Donald Trump på den republikanska sidan som Bernie Sanders hos demokraterna. Det är samma sorts sentiment som stöttar de här två kandidaterna även om de attraherar olika väljargrupper. Sanders framgångar driver även Hilary Clinton mer åt vänster, sa Olle Wästberg.
 
– Vad som förenar Trump och Sanders är bland annat en skeptisk inställning till frihandel och de säger nej till det transatlantiska frihandelsavtalet. Det är naturligtvis allvarligt för Sverige som är starkt beroende av frihandel.

Olle Wästberg

Carnegies investeringschef Brian Cordisch, med lång erfarenhet av Wall Street, kallade presidentvalet det mest spännande han någonsin följt – och troligtvis kommer att få följa. Han höll med Olle Wästberg om att temat för valet är misstro mot Washington – ”the establishment is on the ropes” – och lyfte fram den amerikanska löneutvecklingen som en mycket viktig orsak.

– Medianlönen efter inflation i USA har ökat med 0,2 procent per år sedan 1980. Vi har alltså inte haft något lyft i reallönerna på flera decennier nu och det finns en stor frustration i arbetarklassen och oro för plånboken.

Brian Cordischi delade även Olle Wästbergs rädsla för vissa kandidaters skeptiska inställning till frihandel.

– Trump anser att Kina manipulerar valutan och tycker att man bör införa en skatt på 45 procent på import från Kina om de inte bedriver handel på ett rättvist och hederligt sätt. Det finns alltså en stor sannolikhet för protektionism – som är en risk för marknaden, sa Brian Cordischi.

På temat skepsis till Wall Street lyfte de båda talarna fram den amerikanska centralbanken Feds mycket stimulativa penningpolitiken sedan 1998 och efterföljande QE-program, vilka bidragit till obalanser och större klyftor i samhället, då värdet på finansiella tillgångar drivits upp – utan att tillväxten ännu tagit ordentlig fart.

– En stor fråga är om kongressen ska ha mer inflytande över penningpolitiken. Republikanerna vill ha mer kontroll över Fed medan demokraterna inte vill se någon förändring i nuvarande regler, sa Brian Cordischi.

Han underströk vidare att det i höst inte enbart hålls presidentval utan även val till kongress och senat, och att det viktiga är att se till den totala maktbalansen.

Brian Cordishi– Mycket vore vunnet med partiöverskridande överenskommelser, då Washington de senaste åren varit förlamat av kampen mellan kongressen och Vita huset. Mindre har blivit gjort och nu behöver vi partiöverskridande uppgörelser kring stora frågor som pensioner och bostadsfinansiering.

Vad blir den viktigaste ekonomiska frågan nästa amerikanska president har att ta tag i?

– Tillväxten. USA:s ekonomi går okej i dag, men om vi ska få riktigt fart krävs investeringar i bolagssektorn, som varit oerhört trögt i många år nu. För att det ska ske krävs förtroende från näringslivet. Då måste vi se mycket samarbete i Washington, sa Brian Cordischi.

– Det stora problemet är USA:s stora budgetunderskott som måste hanteras. Samtidigt håller Fed på att höja räntan, även om det går långsamt. Makrouppgången är hygglig men skakig, och det är stor risk att man bryter nacken av den genom de åtgärder man tvingas till, både när det gäller finans- och penningpolitiken, sa Olle Wästberg.