I spåren av kriget i Ukraina väntas enorma offentliga investeringar i ett upprustat försvar. Regeringar och myndigheter världen över har redan inlett omfattande inköp av allt från avancerad teknologi till robusta civila lösningar för energi, mat, vatten och cybersäkerhet. Mycket mer är på gång: Enbart det svenska försvarsbeslutet 2025– 2030 innebär investeringar på över 170 miljarder kronor i militärt försvar och 37,5 miljarder i civilt försvar. Efterfrågan gynnar bolag som kan leverera innovativa produkter och tjänster snabbt, pålitligt och i stor skala.
Ett tecken på att det skärpta beredskapsläget involverar allt fler aktörer är regeringens nya uppdrag till Försvarsmakten, Försvarets materielverk och forskningsinstituten FOI och Rise att öka samarbetet med näringslivet och nyttja befintlig infrastruktur för att främja privat innovation.
Förhoppningen är, enligt försvarsminister Pål Jonson, att ett stärkt civilt samarbete ska skapa bättre förutsättningar för teknologiska framsteg. Inget teknikområde är ointressant. Teknik som saknar direkt militär tillämpning kan användas av totalförsvaret för att bygga ett mer robust samhälle.
Här spelar så kallade impact-bolag, som kombinerar lönsamhet med samhällsnytta, en nyckelroll. Fyra sektorer som berörs är:
1 Livsmedelssäkerhet och agritech. Trygg mat- och vattenförsörjning är en grundpelare i ett motståndskraftigt samhälle. Systemet är dock sårbart. Det likriktade jordbruket, där ris, majs och vete utgör 60 procent av kalorierna som världens befolkning får från växtriket, i kombination med vårt importberoende, gör att störningar i leveranskedjor kan få stora konsekvenser. Här finns möjligheter för bolag inom foodtech och agritech.
2 Cirkulär ekonomi och resurseffektivisering. Tillgången till strategiska råvaror är avgörande för vårt samhälle och vår välfärd. EU listar 34 mineraler/metaller som kritiska, baserat på deras ekonomiska betydelse och risken för utbudsstörningar. Utvinningen sker till största delen utanför EU. Avgörande för att minska vårt beroende av primära råvaror är en stärkt cirkulär ekonomi. Det skapar förutsättningar för bolag som arbetar med återvinning, återanvändning och materialeffektivitet.
3 Cybersäkerhet. Skydd av digital infrastruktur är en kritisk del av säkerhetsarbetet. Teknikutveckling inom cyberförsvar och AI sker främst inom den privata sektorn, men är en integrerad del av såväl det militära försvaret som totalförsvaret.
4 Energisäkerhet. Övergången från fossila bränslen till förnybara energikällor drivs inte bara av klimatmål utan även av säkerhetsskäl. Energieffektivisering, decentraliserad produktion och distribution av förnybar energi är intressant för alla länder och en central del av den militärgröna omställningen.
När vi om 10–20 år blickar tillbaka kanske inte bara de klassiska försvarsbolagen blev de stora vinnarna på upprustningen, utan även de bolag som tidigt positionerade sig i skärningspunkten mellan säkerhet, hållbarhet och innovation.
Jag hoppas och tror att den militärgröna omställningen blir en vändpunkt för impact-investeringar. Att dessa nu går från att vara ”hållbara alternativ” till att ses som en del av framtidens kärninfrastruktur, och blir en integrerad och betydande del av alla smarta investerares portföljer.
Denna krönika är från sommarnumret av DNB Carnegie Private Bankings magasin Insikt. Är du intresserad av impact-investeringar? Ta upp intresset med din rådgivare.