Grönlandsoron på börsen blev inte långvarig. Vad tar du med dig från förra veckans vändning?
– Börsen skakade till i några dagar efter Donald Trumps aggressiva utspel rörande Grönland, men efter möten i Davos backade Trump – som vanligt. Investerarna har börjat se mönstret efter flera sådana här TACO-trades. Nästa sådan kan handla om Kanada. Trump gillade varken Kanadas premiärminister Mark Carneys tal i Davos eller landets handelsavtal med Kina. Därför hotar Trump nu med 100-procentiga tullar. Marknaden verkar ha lärt sig och rycker på axlarna.
– Till denna utrikespolitiska osäkerhet ska även inrikespolitisk osäkerhet adderas. I spåren av den uppmärksammade dödskjutningen i Minneapolis hotar demokratiska senatorer att inte rösta igenom budgeten som löper ut i slutet av januari. Det skulle kunna sluta med en ny statlig nedstängning i USA. Vi hade en ovanligt lång sådan i höstas. De brukar inte få någon större effekt på marknaden, men om viktig ekonomisk statistik inte publiceras ökar osäkerheten om hur USA:s ekonomi utvecklas.
I veckan väntas räntebesked från både Federal Reserve (Fed) och Riksbanken. Hur kan de påverka börsen?
– Veckans räntebesked borde inte skapa några stora marknadsrörelser. Allt talar för att både Fed och Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad och investerarna har fokus på annat för stunden, där däribland vem som kan bli ny Fed-chef. Ingen av de tre huvudfavoriterna; Rick Rieder, Kevin Warsh och Christopher Waller är illa omtyckt av marknaden och ingen väntas gå helt i Trumps ledband och propagera för överdrivna räntesänkningar. Viktigt att komma ihåg är också att alla räntebeslut i Fed är majoritetsbeslut, så en duvaktig Fed-chefs makt är begränsad i det hänseendet.
Senaste året har dollarn fallit kraftigt, inte minst mot kronan. Vad driver fallet och hur lågt kan dollarn gå?
– Vi sade redan under våren i fjol att dollarn kunde falla ner mot 8,75 kr. Nu har den precis fallit under 9 kronor. Bland faktorerna som tynger dollarn finns en svagare arbetsmarknad i USA och att Fed väntas sänka räntan framåt medan Riksbanken och ECB ligger still. Lägg därtill en förändrad syn på amerikanska tillgångar i spåren av Trumps geopolitiska utspel och attacker på Fed. Den osäkerheten har prisats in i dollarn snarare än i amerikanska obligationsräntor. Tilläggas skall att dollarn kom från en väldigt hög nivå, så delar av dollarförsvagningen kan också ses som en normalisering.
Ni har varit underviktade i amerikanska aktier en tid. Varför det?
– I fjol hade vi ett läge med historiskt dyra USA-börser, en dyr dollar och en hög tech-koncentration i index samt nästintill AI-feber, vilket ökade risknivån. Parallellt såg vi bättre möjligheter på andra marknader, såsom tillväxtmarknaderna, vilka normalt gynnas när dollarn försvagas. Vi är fortsatt överviktade där. Även Sverige är en övervikt då svensk ekonomi i år väntas ta fart på allvar med stöd av inte minst finanspolitiska stimulanser. Sedan årsskiftet har USA-börserna heller inte riktigt hängt med i den globala börsuppgången och därtill har dollarn fortsatt försvagas.
Vad styr marknaden i veckan?
– På makrosidan är det en relativt lugn vecka. Om inga fler geopolitiska orosmoln stjäl uppmärksamheten borde investerarna kunna fokusera på börsbolagens bokslut. I Sverige väntar siffror från flera storbanker och tunga verkstadsbolag. Lägg därtill rapporter från fyra av Mag 7-bolagen: Microsoft, Meta och Tesla på onsdag och Apple på torsdag. Dessa tech-jättar som tidigare agerat draglok åt marknaden har tappat lite tempo på slutet, bland annat i spåren av ökad osäkerhet kring AI-investeringarna.
Börskommentarer och aktiecase från DNB Carnegie – prenumerera på Veckans Viktigaste.
Hur skulle DNB Carnegie förvalta din förmögenhet?
Låt oss ta fram ett unikt portföljförslag anpassat efter dina individuella preferenser
Läs mer här