Varför inleds börsveckan med kraftiga börsfall?
– Under helgen har USA och Israel fortsatt att bomba infrastruktur kopplad till oljesektorn, men det rapporteras även om attacker på mer civil infrastruktur. Vissa Gulfländer, dock inte Saudiarabien, har redan minskat sin oljeproduktion då lagren är fulla och exporten försvårad. Samtidigt säger Donald Trump att han inte bryr dig om ett högt oljepris och öppnar dessutom för specialstyrkor på marken. Det viktiga Hormuzsundet är i stort sett helt stängt och Iran har valt en ny ledare som signalerar ett status quo, vilket bekymrar marknaden. Mojtaba är son till den förra ayatollan och anses vara hårdför och anti-USA. Som högst har världspriset på olja (brent) över natten kortvarigt uppe i nästan 120 dollar per fat, vilket kan jämföras med cirka 70 dollar innan konflikten bröt ut. Sedan årsskiftet är uppgången nu över 50 procent.
Oljepriset har därefter kommit ner något och handlas nu i drygt 100 dollar hur förklarar du det?
– Det spekuleras i att G7-länderna eventuellt ska frigöra en del av sina strategiska oljereserver för att få ner oljepriset. Ett möte väntas äga rum på måndagseftermiddagen. Det finns uppgifter om att IEA-länder har lager som kan täcka nästan en månads oljeefterfrågan i dessa länder och över tre månader av deras nettoimport. USA och Japan har störst lager. Inget beslut är ännu taget, men Frankrike har sagt att vi ännu inte nått ett läge där strategiska reserven ska användas.
Som kund hos oss på DNB Carnegie Private Banking får du alltid råd och omvärldsspaningar från våra experter som hjälper dig att ta bättre investeringsbeslut. Utifrån din unika situation bistår vi med råd och expertis för hela din ekonomi. Klicka här för att läsa mer eller bli kund.
Vilken effekt får de höga energipriserna på global inflation och tillväxt?
– Om de höga energipriserna består ökar risken för högre inflation och en global lågkonjunktur. Det finns också en oro för stigande matpriser och lägre matproduktion då Mellanöstern är en stor producent av gödningsmedel. Hela 35 procent av världens nitrat fraktas genom Hormuzsundet, vilket givetvis kan bli en utmaning för lantbrukare. Skattningar visar att en bestående 10 procent högre oljepris har en negativ effekt på global BNP på 0,2 procent. Så om årets oljeprisuppgång om nästan 50 procent består så kan effekten bli uppåt 1 procentenhet på prognosen om 3 procents global tillväxt 2026.
Hur ser du på börsernas reaktioner på krisen?
– Ganska lugna i relation till historiska oljekriser då börserna fallit runt 15–20 procent. Sedan toppen är världsindex ned runt 5 procent och svenska börsen runt 8 procent. USA-börserna som släpat efter i år har klarat sig bäst, inklusive den pressade tech-sektorn. Den amerikanska dollarn har dessutom stärkts något då investerare tenderar att söka trygga hamnar i osäkra tider. De största kursfallen i morse såg vi i tidigare vinnarregioner som Japan och tillväxtmarknaderna. På sektornivå har energibolag varit vinnare, medan gruvbolag pressats.
Kan krisen även påverka centralbankernas agerande framåt?
– Absolut. Effekterna syns redan tydligt i hur förväntningarna på centralbankerna förändrats. Innan krisen talade låga inflationssiffror i Sverige för att Riksbankens nästa drag sannolikt var en sänkning. Nu pekar prissättningen på en styrränta på 2 procent vid årsskiftet, upp 25 punkter jämfört med nuvarande nivå. Så plötsligt är det troligare med en höjning. Europeiska centralbanken ECB väntas höja 1–2 gånger i år. Amerikanska Federal Reserve däremot väntas fortsatt sänka två gånger, men först under andra halvåret.
Vilka möjliga scenarion ser ni framför er?
– Risken för lågkonjunktur har ökat då energitillgången minskat och kostnaden för energi ökat, men är inte vårt huvudscenario. Det mest troliga är fortsatt att det här blir kortvarigt och varar i några veckor. USA och Israel nöjer sig sannolikt med att kraftigt reducera Irans militära kapacitet, och ingen tjänar på ett stängt Hormuzsund och en energikris. Opinionen i USA är emot kriget och Trump vill rimligen ha en chans i mellanårsvalet i höst. Trumps uttalanden i helgen om USA:s ”enorma” militära framgångar i kriget på bara vecka ger intrycket av att han bäddar för att kunna utropa seger och avsluta kriget. I det scenariot, och om Hormuztrafiken återställs, lär börsoron dämpas relativt snart och nedgången är ett bra köpläge. Frågan är dock om beslutet att få slut på oron ligger i Trumps händer då en hårdför ledning i Iran kan fortsätta skapa oro i regionen för att via dyr energi skada USA.
– Får vi en konflikt som pågår i flera månader, med bestående höga energipriser på grund av ett stängt Hormuzsund, en iransk regim som håller ut längre än förväntat och mer energiinfrastruktur som förstörs – då lär kriget få negativa effekter på den globala konjunkturen och börsbolagens vinster. Mest sårbara för dyrare energi är Asien och Europa. Börjar vi se en utveckling mot ett sådant scenario är det troligt att vi ser över vår aktievikt och även allokeringen mellan regioner och sektorer. Men där är vi inte riktigt än.
Hur agerar ni i förvaltningen?
– Då läget ännu är osäkert undviker vi att ta stora exponeringar. Vår neutrala aktievikt har i spåren av den svaga börsutvecklingen blivit en marginell undervikt. Den här typen av turbulens skapar ofta intressanta möjligheter, men vi ser ännu inte ett läge att öka aktieexponeringen. Generellt kan det vara läge att säkra vinster i det som utvecklats starkt och att kika mer på eftersläntrare.
– På räntemarknaden har vi sett en snabb uppgång i europeiska långräntor – trots att dyrare energi kan äventyra Europas sköra konjunkturåterhämtning. Vi befarar dock att kreditspreadarna i Europa kan stiga ytterligare innan ett intressant läge uppstår. Guldet som utvecklats väldigt starkt senaste året har inte fyllt sin funktion som en trygg hamn. Den funktionen har däremot dollarn, kassa samt råvarorna olja och gas fyllt.
Börskommentarer och aktiecase från DNB Carnegie – prenumerera på Veckans Viktigaste.
Hur skulle DNB Carnegie förvalta din förmögenhet?
Låt oss ta fram ett unikt portföljförslag anpassat efter dina individuella preferenser
Läs mer här