Hur ser du på den senaste utvecklingen i Iran-kriget?
– I förra veckan togs ett nytt steg när energiinfrastruktur började bombas, däribland världens största LNG-fält i Qatar. Dels är det oroväckande att konflikten eskalerar på det sättet, dels innebär förstörd infrastruktur att det kommer ta längre tid att få igång energiproduktionen när kriget är över. Risken ökar då för en längre period med höga energipriser, vilket slår mot tillväxten och ökar inflationsriskerna. Mot det ska ställas att Donald Trump nu på måndagen plötsligt signalerar att fredssamtal pågår, vilket fått börserna att hastigt vända upp. Iran förnekar dock att några samtal pågår, så läget är alltjämt osäkert. Viktigast är hur parterna agerar inte vad de gör för uttalanden.
Vad säger du om börsreaktionerna?
– Många börser är ner cirka 10 procent från toppen, men USA-börserna bara cirka 5 procent. Måndagen inleddes med fortsatta börsfall, men det vändes till uppgångar på cirka 2 procent i Europa och Sverige. Även USA har öppnat upp. Sentimentsindikatorer visar på minskad optimism bland investerarna, men inte pessimism och absolut inte panik. Hittills har vi sett en ökad försiktighet bland investerarna. Det är tydligt att aktiemarknaden på slutet korrelerar väldigt väl med oljepriset – högre oljepris ger lägre börs och vice versa.
Många trodde på en snabb lösning på konflikten. Var står vi nu?
– Nu är vi tre veckor in i kriget och i helgen syntes inga tecken på nedtrappning. I stället såg vi en verbal upptrappning, bland annat med Trumps 48-timmarsdeadline för att Iran skulle öppna Hormuzsundet. Nu inledde han veckan med att meddela att fredssamtal pågår, vilket visar hur nyckfull Trump är. Vi vet sedan tidigare att Trump är känslig för stora marknadsrörelser. Kanske började börsfallet och ränteuppgången bli för kännbart. Det återstår att se om dessa fredssamtal leder till en varaktig lösning på konflikten.
Vad ger skäl till oro?
– Hormuzsundet är fortsatt mer eller mindre stängt och ju längre det pågår desto större blir effekterna på världsekonomin. Särskilt illa vore om konflikten leder till ännu fler attacker på energiinfrastruktur i grannländerna. Då ökar risken för ännu högre oljepriser som även på längre sikt kan få negativa effekter.
Ser du några positiva tecken?
– Vid sidan av Trumps plötsliga deskalering på måndagen är det positivt att Brent-oljepriset fortsatt handlas under 130 dollar, vilket är nivån som av många bedömare ses som en kritisk nivå då efterfrågan börjar avta på allvar. Iran har samtidigt signalerat att de är redo släppa icke-fiendeskepp igenom sundet och det finns signaler att Iran kan föra samtal om sanktioner lättas, vilket kan ses som en öppning från deras sida. EU har också signalerat att olika åtgärder diskuteras för att möta de höga energipriserna.
I detta osäkra läge – vilka scenarier ser ni framför er?
– Under helgen såg det ut som att risken ökat för ett negativt scenario med en mer utdragen konflikt ökat. Det skulle kunna innebära mer varaktiga effekter på energiförsörjningen som främst slår mot Asien och Europa, där risken för lågkonjunktur ökar ju längre tiden går utan en lösning på konflikten. USA och Kina har en bättre energisituation och därmed bättre uthållighet.
– Att USA pausar striderna i fem dagar och öppnar för att samtala om gemensam kontroll av Hormuzsundet är positivt. Då kan oljepriset falla tillbaka och både inflations- och konjunkturriskerna avta. Återstår att se dock att se hur Israel agerar och vad Iran kan gå med på.
Som kund hos oss på DNB Carnegie Private Banking får du alltid råd och omvärldsspaningar från våra experter som hjälper dig att ta bättre investeringsbeslut. Utifrån din unika situation bistår vi med råd och expertis för hela din ekonomi. Klicka här för att läsa mer eller bli kund.
Hur påverkar krisen räntemarknaden och centralbankerna?
– Räntorna har stigit. Den amerikanska tioåringen har varit uppe över 4,4 procent, men har fallit tillbaka efter Trumps senaste utspel. Centralbankerna betonade vid sina möten föra veckan det osäkra läget, men inflationsoron har fått ränteterminsmarknaderna att prisa in flera höjningar – jämfört med förväntade sänkningar som innan kriget. Tydligast har detta varit i Storbritannien, där marknaden nu prisar in en höjning i april. Men även europeiska centralbanken ECB förväntas höja räntan inom kort. För svensk del kan vi glädjas åt ett betydligt bättre utgångsläge än många andra länder. Vår kärninflation är på låga nivåer, och det redan innan matmomsen sänks. Det talar för att Riksbanken kan vara mer försiktig med höjningar.
Hur ska investerare tänka kring positionering?
– Den svaga börsutvecklingen har resulterat i en liten undervikt mot aktier i vår diskretionära förvaltning och vi väljer att inte rebalansera detta i dagsläget. För tillväxtmarknader som vi gillar långsiktigt, har förutsättningarna på kort sikt försämrats och där bör man vara lite mer försiktig, särskilt mot de länder i Asien som importerar mycket olja från Mellanöstern. Vi har minskat övervikten. Måndagens tvära kast illustrerar dock att situationen kan förändras hastigt.
Börskommentarer och aktiecase från DNB Carnegie – prenumerera på Veckans Viktigaste.
Hur skulle DNB Carnegie förvalta din förmögenhet?
Låt oss ta fram ett unikt portföljförslag anpassat efter dina individuella preferenser
Läs mer här