Framgångsföretagandets nya geografi

Text: Jenny Askåker Foto: Joakim Braun

Den första vågen av globalisering innebar att nya tillväxtmarknader pluggade in i världsekonomin. Det handlade främst om att produktion las ut på länder med billig arbetskraft, medan forskning och utveckling – det kreativa ledarskapet – stannade kvar i västvärlden. Men de senaste tio åren har världen gått in i en andra våg av globalisering, vilket fortfarande är okänt för många.

– Världen har kommit ikapp – spelplanen har jämnats ut och det har gått otroligt snabbt.  I vår del av världen har vi inte längre monopol på de smarta idéerna, forskningen och den snygga designen. Det är en ny logik, där pilarna går åt båda hållen, förklarade Maria Rankka på kunskapsseminariet hos Carnegie Privatbank.

I sin bok Framgångsföretagandets nya geografi (tillsammans med Nima Sanandaji, Ekerlids Förlag 2015) har hon bland annat kartlagt var världens 1 000 mest framgångsrika företag enligt Forbes har sina säten och jämfört detta med läget för tio år sedan. Slutsats: Brutala globala skiften har ägt rum.

– Ta en plats som Bombay, 2004 hade staden fem stycken företag på topp 1000-listan, medan Stockholm hade 16 stycken. År 2013 hade Bombay hunnit ikapp med 14 bolag, medan Stockholm backat med två.

I boken framhåller hon också att världens riktigt stora företag, som omsätter mer än 1 miljard dollar, kommer att växa i antal från 8 000 stycken år 2010 till 13 000 stycken år 2020-25. Och nästan hela ökningen spås komma på nya marknader, utanför USA och Västeuropa.

Vad innebär det för västvärlden?

– Det som händer är i huvudsak bra, ur ett globalt och mänskligt perspektiv. Men konkurrensen och möjligheterna kommer att se annorlunda ut. De som förstår detta och spelar sina kort rätt har goda förutsättningar att vara framgångsrika – det är ingen naturlag att länder eller städer i västvärlden ska tappa.

Och Maria Rankka tror att Sverige är väl positionerat för att vara ett slags port mellan öst och väst i denna nya globaliserade värld. Stockholm skulle kunna bli ett Nordens moderna Samarkant – en mötesplats och knytpunkt för kultur, forskning, vetenskap och handel – jämförbar med det gamla Samarkant (i dagens Uzbekistan) som blomstrade längs sidenvägen i mer än 1 000 år.

Men då måste Sverige ta tag i fyra huvudsakliga utmaningar, menar Maria Rankka, nämligen: elitsatsa på kunskap (Sverige har i dag bara ett globalt toppuniversitet), locka talang (skapa grundläggande infrastruktur som underlättar för topptalanger att bosätta sig här) och öka kommersialiseringen av idéer (Sverige är i världsklass vad gäller innovation per capita, men ligger i Europa-botten när det handlar om att omsätta idéer till entreprenörskap och jobb).

– Och så måste vi fortsätta utveckla Stockholm till en metropol. Trots digitaliseringen är ekonomin otroligt beroende av plats, och de större städerna/urbana områdena är de främsta globala tillväxtmotorerna. Enligt McKinsey kommer de medelstora städerna, med 3-8 miljoner invånare, vara vinnare de kommande 20-30 åren, sa Maria Rankka, och fortsatte:  

– Vad kan vi då göra? Börja med att se hur Stockholm och Uppsala kan växa ihop – förstärka infrastrukturen! Och fundera på hur Sverige kan få minst ett Stockholm till.