Sänkt särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
Regeringen föreslår att den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta (SINK) sänks. Sänkningen föreslås ske i två steg:
- Från 25 procent till 22,5 procent från och med den 1 januari 2026 på inkomster som tas emot från den 31 december 2025.
- Vidare till 20 procent från och med den 1 januari 2027 på inkomster som tas emot från den 31 december 2026.
Förslaget syftar till att öka neutraliteten mellan beskattning enligt inkomstskattelagen och SINK. Genom reformer i inkomstskattelagen har inkomstskattelagen i vissa fall blivit ett förmånligare alternativ för utlandssvenskar, exempelvis genom förstärkt jobbskatteavdrag. Härav har fler individer valt beskattning enligt inkomstskattelagen i stället för SINK, trots att SINK är administrativt enklare för individen.
Med den föreslagna sänkta SINK-skatten vill regeringen göra det enklare och förmånligare för utlandssvenskar och öka neutraliteten i beskattningen. Sänkningen motiveras också av att personer bosatta utomlands generellt sett inte använder svenska välfärdstjänster i samma utsträckning som de som bor i Sverige. En lägre skatt för den här gruppen anses därför vara rimlig och bidrar till en mer rättvis beskattning.
Förändrade regler på fåmansföretagsområdet
Regeringen föreslår att de särskilda reglerna för utdelning och kapitalvinst på andelar i fåmansföretag bör förenklas och förbättras. Förslaget börjar gälla från och med den 1 januari 2026. Nedan har vi sammanfattat några av de viktigaste förändringarna i regelverket:
Ett grundbelopp ersätter dagens förenklingsregel
Ett grundbelopp föreslås ersätta dagens förenklingsregel. Grundbeloppet ska uppgå till fyra inkomstbasbelopp (322 400 kronor för 2026) och fördelas på samtliga andelar i företaget. Om en delägare äger andelar i flera företag får delägaren tillgodoräkna sig ett grundbelopp som fördelas utifrån innehaven i de ägda företagen.
Ändrad beräkning av det lönebaserade utrymmet
Utöver grundbeloppet får en delägare tillgodoräkna sig ett lönebaserat utrymme. Beräkningen baseras på delägarens andel av löneunderlaget efter avdrag för åtta inkomstbasbelopp (644 800 kronor för 2026) multiplicerat med 50 procent.
För makar som är delägare i samma företag vid beskattningsårets ingång ska det lönebaserade utrymmet beräknas gemensamt för makarnas andelar och därefter fördelas med lika belopp på makarnas andelar i företaget.
Förslaget innebär att dagens löneuttagskrav och kapitalandelskrav ska tas bort. Trots att lönekravet tas bort kvarstår ändå ett krav på löneuttag, eftersom löneunderlaget maximalt får vara 50 gånger den egna lönen. Delägare eller närstående måste därför ändå beräkna hur hög lön som behöver tas ut under 2025 för att få utnyttja det lönebaserade utrymmet 2026.
Förkortad karenstid
Regeringens förslag innebär att karenstiden förkortas från fem till fyra år. De tidsperioder som avses i förslaget är exempelvis karensperioden för trädabolag, utomståenderegeln och karensregeln när ett företag upphör att vara ett fåmansföretag. Förslaget gäller för delägare vars karensperiod inleds från och med kalenderåret 2023.
Slopade förslag
• Kravet på att äga minst fyra procent av kapitalet i ett företag för att få beräkna lönebaserat utrymme slopas.
• Ränteuppräkning av sparat utdelningsutrymme slopas.
• Dagens definition av dotterbolag slopas.
Kommentar
Regeringens förslag om sänkt SINK-skatt förväntas få positiv respons från många utlandssvenskar. Däremot har regeringens förslag för förenklade och förbättrade regler för fåmansföretagare mötts av kritik i media.
Reglerna kommer påverka i princip samtliga fåmansföretagare, men det är få som ses som vinnare. De som gynnas av förslaget är bland andra de minsta företagarna som inte tar ut lön och saknar anställda samt de som har sålt sina bolag och har karenstid.
Kritiker menar att förändringen kommer få en negativ påverkan på exempelvis familjeföretag där fler delägare – ofta yngre familjemedlemmar – äger andelar men ännu inte tar ut lön, och där verksamheten ofta bygger på ett familjeperspektiv snarare än att enskilda delägare ska ta ut lön.
Har du frågor eller funderingar om hur höstbudgeten påverkar dig? Tveka inte att kontakta din rådgivare eller någon av specialisterna hos DNB Carnegie Private Banking.