Reducerar svensk aktievikt efter god utveckling

PORTFÖLJKOMMENTAR Vår taktiska övervikt mot svenska aktier har utvecklats väl. Nu stänger vi den positionen genom att ta såväl svenska som globala aktier till en neutral nivå.

Detta är en portföljkommentar som redgör för de senaste allokeringsförändringarna inom DNB Carnegie Private Bankings diskretionära portföljförvaltning.

I vår diskretionära förvaltning behåller vi en övergripande neutral aktievikt. Världskonjunkturen och vinstutvecklingen visar mestadels positiva tecken. Samtidigt har börsrekylen varit stark, trots att den geopolitiska osäkerheten i stora drag består. Vår övervikt mot svenska aktier och undervikt mot globala aktier sedan i höstas har fallit väl ut. Undervikten mot globala aktier berodde främst på att vi var skeptiska till amerikanska aktier. Nu minskar vi svenska aktier till förmån för globala – och går till normal aktievikt i båda. Vi behåller övervikten mot alternativa tillgångar och motsvarande undervikt mot räntebärande placeringar.

Sedan oktober har framför allt svenska men även globala aktier stigit och kronan har dessutom stärkts någon procent, vilket resulterat i att svenska aktier mätt i kronor avkastat cirka 10 procentenheter bättre än världsindex sedan dess. Vinstprognoserna ger inte längre någon medvind för Sverige-exponeringen och svenska börsens värdering är inte längre lägre än övriga världen. P/E-talet för världsindex har fallit från cirka 19,5x i höstas till cirka 18x nu (USA:s P/E-tal har fallit från cirka 23x till 20,5x), medan Sveriges P/E-tal under samma period har ökat något till omkring 18x.

Vapenvilan mellan USA/Iran har visserligen förlängts, men Hormuzsundet är i princip fortsatt stängt. Vilka samtal som faktiskt pågår är osäkert. Skulle Iran-kriget eskalera igen och energipriserna bli varaktigt höga eller ännu högre skadas världsekonomin, särskilt Europa. Detta vore klart ogynnsamt för svenska börsen, så ompositioneringen är också ett sätt att hantera denna risk.

Generellt har aktier medvind av ett starkt sentiment, där börserna stiger mer på positiva nyheter än de faller på dåliga nyheter. Än så länge har de två största ekonomierna i världen, USA och Kina, visat motståndskraft och vinstmomentum i USA har förbättrats, om än inte så brett. Vissa långsiktiga megatrender som försvar och energisäkerhet har fått mer bränsle samtidigt som AI-satsningarna och utbyggnaden av datacenter växer starkt.

Mot detta står att oljeutbudet ännu inte är på väg att normaliseras och kostnader för bland annat energi och frakt har stigit. Inom vissa segment, som flygbränsle, finns redan en oro för bristsituation och ransonering förekommer. Inflationen stiger och både bland företag och hushåll har oron ökat.

Många börser har återhämtat fallen efter krigsutbrottet, USA-börsen har slagit nytt rekord och står högre än innan attacken på Iran. De finansiella marknaderna räknar med att konflikten får någon form av lösning under våren och att Hormuzsundet öppnas. Donald Trump har ett mellanårsval att beakta och Iran lider ekonomiskt. Kanske kan en lösning nås till toppmötet mellan Trump och Kinas president Xi i mitten på maj.