Nyval ska lösa omöjlig ekvation

Stefan Löfven och regeringen satsar allt på ett kort och vill behålla initiativet efter det historiska nederlaget i onsdagens budgetomröstning. Genom att meddela att regeringen avser att den 29 december utlysa extraval till den 22 mars väljs en riskfylld strategi – som heller inte med nödvändighet löser Stefan Löfvens problem att regera landet, skriver Henrik von Sydow, jurist på Carnegie och tidigare ordförande i riksdagens skatteutskott.

Räkna med att sakdebatten från riksdagsvalet i september kommer att repeteras – och att det nu blir ännu mer blockpolitik under tiden fram till det extra valet. Skillnaden mot valet i september är att S, Mp och V nu går till val med ett gemensamt program och gemensamma förslag i det nedröstade budgetförslaget. Alliansen kommer i huvudsak åter gå till val med valmanifestet från sensommaren och med vallöften som ska uppfyllas under mandatperioden fram till 2018.

Anna Kinberg Batra väljs med all sannolikhet till moderatledare redan den 10 januari och kommer blir alliansens statsministerkandidat. Utan Anders Borg i laget kommer frågor ställas om vem som blir alliansens finansministerkandidat. Tidigare socialförsäkringsminister Ulf Kristersson kan bli en kandidat när Anna Kinberg Batra formerar moderaternas laguppställning.

Det skulle överraska om det extra valresultatet ger en majoritetsregering – det är historiskt mycket sällsynt i Sverige. Det är nu tydligt att allianspartierna vill använda tillfället till att komma överens om spelregler som ändå gör det möjligt att regera och för en minoritetsregering att få stöd för sin budget i riksdagen. Det finns förberedda förslag i Finansdepartementets byrålådor som stärker regeringsmaktens möjligheter att få stöd för sitt budgetförslag – dessa underlag kan nu komma till användning i blocköverskridande samtal. Det skulle skärpa det finanspolitiska ramverket ytterligare till gagn för både ökad politisk och ekonomisk stabilitet i Sverige.