Vad innehåller Magdalena Anderssons förslag om en ny kapitalskatt?
– Finansministern aviserar en politisk vilja och inget klart eller konkret förslag. S tänker sig en ny kapitalskatt som tar in 1–2 miljarder kronor till statskassan. Samtidigt håller S öppet för vilken åtgärd det ska vara, de vill diskutera utformningen tillsammans med andra och helst inom ramen för en stor skattereform.
Vet vi något om preciseringen och vilka som ska betala skatten?
– Preciseringen består mest av vad det inte är för någon skatt; Magdalena Andersson uppger att det inte är en ny förmögenhetsskatt, inte en ny arvskatt, inte en ny fastighetsskatt och heller inte en höjning av ISK.
–Träffytan skissas mot privatpersoner som har ”kapitalinkomster på flera hundra tusen kronor” och finansministern refererar ofta till ”den rikaste procenten” och ”multimiljonärer” som kan bidra med mer till välfärden.
Vad din analys av status på utspelet?
–Vi vet att S gillar att prata, just prata, om höjda kapitalskatter. Samtidigt vet också finansministern att det inte är lika roligt att konkretisera och genomföra sådana skatter. Det är svårt ta fram sådana förslag och när förslagen blir konkreta kan det snarare skrämma både kapital och väljare på flykt.
– Utspelet syftar till att skapa rubriker om beskattning av förmögna före valet. Efter valdagen ska det betraktas som ett förhandlingsbud från ett 25-procentsparti. Om det nuvarande opinionsläget återspeglas i valresultatet är sannolikheten för genomförande av en helt ny kapitalskatt låg under nästa mandatperiod.
– Det finns inga färdiga förslag på en ny kapitalskatt, det tar tid ta fram sådana förslag och i dagsläget är det svårt se att sådana förslag är möjliga att förankra i riksdagen.
Vilka skatteförslag ska investerare och entreprenörer ha koll på?
– Vi är i en trend med höjda kapitalskatter och även om just en ny kaptialskatt är svårt att genomföra finns det andra, mer förberedda och genomföra förslag som kan träffa investerare och entreprenörer.
– Håll särskilt koll på lagförslaget om skärpta 3:12-regler (läs mer här) som både S, Mp och V står bakom men som drogs tillbaka inför ett hot om misstroendevotum från allianspartierna. S uppger att förslaget har en ”tilltalande fördelningspolitisk profil”. Det förslaget kan återkomma i skarpt läge vid budgetförhandling efter valet.
Henrik von Sydow är omvärldsstrateg på Carnegie Private Banking och tidigare ordförande i riksdagens skatteutskott. Hör också Henrik ge sin bild av läget inför det svenska valet och möjliga konsekvenser på investeringsklimatet i senaste Omvärldspodden.