Mot fler akter i budgetdramat

När regeringens budgetförslag har fallit blir de tydligaste konsekvenserna att flera aviserade skattehöjningar stoppas. Att ett helt budgetförslag faller är exceptionellt och sätter nu press på både regeringskansli och riksdagen att omvandla alliansens motion till en statsbudget på de knappa veckor som återstår till årsskiftet, skriver Henrik von Sydow, jurist på Carnegie och tidigare ordförande i riksdagens skatteutskott.

Det klaraste utfallet av onsdagens omröstning i riksdagshuset är att flera skattehöjningar uteblir. Skatten på inkomster över 50 000 i månaden höjs inte genom en avtrappning av jobbskatteavdraget och det blir inte fler som får betala statlig skatt eftersom skiktgränsen justeras upp som brukligt. RUT-avdraget begränsar heller inte och skattereduktionen för gåvor kommer inte att avskaffas. Samtidigt genomför man heller inte sänkt skatt på pensioner och taket i A-kassan eller sjukpenningen höjs inte.

I den fortsatta budgetbehandlingen ska riksdagen fatta beslut om hur statens 27 olika utgiftsområden ska disponeras. Finansdepartementet, regeringskansliet och riksdagen måste nu jobba både helger och nätter för att få det fullständiga beslutet om statsbudgeten utifrån de utgiftsramar och beräkning av inkomster som nu är klubbade. När alla utgiftsområden är debatterade och omröstade sammanställer riksdagen budgeten och lämnar över till regeringen för genomförande. Det beslutet var planerat till torsdagen den 18 december – räkna med att beslutet flyttas framåt och att arbetet i riksdagen och det slutgiltiga beslutet om statsbudgeten dra ut på tiden och mot julhelgen.

Vi kan utgå från att alliansens budgetmotion träder i kraft från årsskiftet. Samtidigt, givet den unika situationen, går det heller inte utesluta att arbetet i riksdagen försenas eller går i baklås vilket medför att risken finns för ett ”budgetlöst tillstånd” som är den svenska, väsentligt mildare varianten, av det amerikanska budgetstupet. Då gäller principen ”lagd budget ligger” vilket innebär att 2014 års budget förlängs. Någon risk för att myndigheter och offentlig sektor saknar finansiering föreligger alltså inte.  

Efter årsskiftet kan den sittande regeringen åberopa ”särskilda skäl” och lägga fram en ändringsbudget med till exempel höjda arbetsgivaravgifter för unga. Inkomstskatteförändringar sker per kalenderår, och måste därför träda i kraft vid årsskiften. Och utmaningen med en ändringsbudget är förstås densamma som med en budgetproposition – att vinna stöd för den i riksdagshuset.