Den schablonbeskattade sparformen togs fram i nära samarbete mellan finansdepartementet och Skatteverket och hade flera uttalade syften. För staten skulle det bli lättare att förutse skatteintäkter från sparande och för Skatteverket skulle mängden manuellt deklarationsarbete minska. För spararen skulle sparformen innebära en förenklad deklaration och en låg skatt, oavsett om något sålts under året eller inte.
I takt med att skattereglerna justerats och statslåneräntan förändrats har förväntad avkastning blivit en allt viktigare faktor för att avgöra om ISK är lönsamt. Det som en gång såldes in som ett enkelt och förmånligt sparalternativ kräver nu betydligt mer eftertanke.
Skatteuttaget – inte längre lika förutsägbart
ISK beskattas inte utifrån faktisk vinst eller förlust, utan genom en schablonintäkt baserad på kontots värde. Denna schablonintäkt beräknas genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan per den 30 november föregående år med ett tillägg på 1 procentenhet. Därtill finns ett golv på 1,25 procent som gör att beskattningen aldrig kan bli lägre än så, även om räntan är låg.
Med dagens ränteläge innebär det en högre schablonskatt än under åren när ISK infördes, dock lägre än 2024 då den effektiva skatten låg på cirka 1,09 procent av kapitalet. För inkomståret 2025 landar den effektiva skatten på cirka 0,89 procent av kapitalet. Det innebär att ISK är skattemässigt gynnsamt för den som förväntar sig en avkastning på minst 2,96 procent. Vid låg eller negativ avkastning kan däremot en konventionell depå vara mer fördelaktig.
Skattefri grundnivå – en eftergift eller ett försök att dämpa kritiken?
Från och med 2025 införs en skattefri grundnivå som innebär att de första 150 000 kronorna på ISK inte beskattas. Nästa år höjs denna gräns till 300 000 kronor. Det kan ses som en välkommen lättnad – eller som ett sätt att återvinna förtroendet hos småsparare efter flera år av gradvisa försämringar i regelverket.
För den med större portföljer ger grundavdraget en viss lindring, men det är fortfarande långt ifrån den generösa behandling som utlovades när ISK infördes 2012. Dessutom kvarstår andra begränsningar. Exempelvis att det inte går att göra avdrag för förluster och att du endast kan placera i vissa typer av tillgångar som fonder och noterade värdepapper.
En sparform i förändring – vad innebär det för dig?
ISK var tänkt att vara enkelt, förutsägbart och gynnsamt, men genom åren har regelverket blivit mer komplicerat och förutsättningarna har förändrats. Den skattefördel som fanns från början har stegvis minskat, och det är i dag långt ifrån självklart att ISK alltid är den bästa sparformen.
För dig som investerare innebär det att det blivit viktigare att göra aktiva val. Har du en låg eller osäker avkastning kan en traditionell depå eller en annan sparform vara mer gynnsam. Har du en hög förväntad avkastning, lång placeringshorisont eller en portfölj under grundnivån, kan ISK fortfarande vara rätt.
Har du frågor om hur du bäst investerar utifrån dagens förutsättningar? Våra skattejurister på DNB Carnegie Private Banking hjälper dig gärna att analysera vad som passar just dig.