Så fungerar en aktiedepå och ett investeringssparkonto (ISK)
Med en aktiedepå betalar du 30 procent i skatt när du säljer värdepapper med vinst. Samma skatt gäller för utdelningar. Om du i stället säljer med förlust kan du kvitta förlusten mot vinster. En fördel är att du själv styr när skatten ska betalas, eftersom den först uppstår när du säljer.
Med ett ISK behöver du inte deklarera varje köp och försäljning. I stället beskattas kontots värde en gång per år enligt en schablon. Det betyder att du betalar skatt oavsett om sparandet har ökat eller minskat i värde. Schablonen bygger på statslåneräntan, som fastställs den 30 november året före beskattningsåret, plus en procentenhet. Därefter tas 30 procent skatt ut på den beräknade schablonintäkten.
ISK-skatten 2026 i siffror
Statslåneräntan för 2026 fastställdes i november 2025 till 2,55 procent. Det ger en schablonintäkt på 3,55 procent, vilket efter 30 procents skatt landar på en effektiv ISK-skatt om cirka 1,07 procent av kapitalunderlaget – upp från 0,89 procent året innan.
Samtidigt höjdes det skattefria beloppet på ISK och kapitalförsäkring vid årsskiftet: från 150 000 kronor till 300 000 kronor per person från och med den 1 januari 2026. Beloppet gäller det sammanlagda sparandet i alla banker, inte per konto.
Varierande brytgräns
Rent tekniskt är ISK mer lönsamt än en aktiedepå så fort din årliga avkastning överstiger statslåneräntan plus en procentenhet, alltså cirka 3,55 procent för 2026. Men det skattefria beloppet ändrar bilden rejält för de flesta småsparare, eftersom en allt större andel av kapitalet aldrig beskattas:
• Under 300 000 kronor: ISK är i praktiken alltid bäst – ingen skatt tas ut oavsett avkastning.
• 500 000 kronor på kontot: den faktiska brytpunkten sjunker till ungefär 1,4 procents avkastning per år.
• 1 000 000 kronor på kontot: brytpunkten hamnar kring 2,4 procent.
• Flera miljoner kronor: brytpunkten närmar sig successivt den generella nivån på 3,55 procent, eftersom en allt mindre andel av kapitalet är skattefritt.
Det innebär att ISK i normalfallet fortsätter vara det bästa valet så länge du förväntar dig en avkastning i linje med historiska börssnitt (cirka 7–10 procent per år). Undantaget är sparande med mycket låg förväntad avkastning – till exempel stora räntefondsinnehav eller kontanter – där en aktiedepå (eller ett vanligt sparkonto) ibland kan bli billigare för den del av kapitalet som ligger över fribeloppet, framför allt vid stora belopp.
Vad betyder det här för dig som investerare?
För många ISK-sparare ligger hela innehavet under det skattefria beloppet. För dem påverkas valet av sparform därför i regel mindre av förändringar i skatten på ISK. Det är framför allt sparare med större kapital, särskilt över en miljon kronor, som kan behöva följa utvecklingen närmare. Samtidigt är det svårt att fatta långsiktiga beslut utifrån osäkra framtida förändringar. Regler kan justeras över tid, och schablonräntan – som styrs av marknadsräntor – har historiskt haft stor betydelse för hur hög ISK-skatten blir.