I förra veckan föll Stockholmsbörsen för fjärde veckan i rad och USA-börserna för femte veckan i rad i spåren av energikrisen. Hur ser du på utvecklingen?
– Förra veckan började positivt när Donald Trump gick ut och signalerade att han ville få till en uppgörelse med Iran. Men det har blivit allt mer tydligt att Trump felkalkylerat. Han väntade sig nog att detta skulle bli en Venezuela 2.0, men regimen i Iran klamrar sig fast. Och det är tydligt att detta inte är som vid Liberation Day med tullarna då Trump styrde situationen helt på egen hand. Han är beroende av både Israel och Iran.
Vad innebär det för fortsättningen?
– Även om bensinpriset i USA stigit från 3,50 dollar till 4,70 dollar per gallon, opinionen i USA är emot kriget och bönderna i USA börjar bli arga måste Trump fortsätta öka trycket på regimen i Iran. Han missbedömde situationen och trodde att han skulle få ett mer samarbetsvilligt styre i Iran. Om han drog sig tillbaka nu skulle Iran kontrollera Hormuzsundet och de talar om att börja ta ut tullar för passage. Fartyg från väst skulle knappast kunna passera. Samtidigt sitter Iran fortsatt på flera hundra kilo anrikat uran, vilket varken USA eller Israel kan acceptera.
Hur ser du på risken för en utökad militär operation?
– Irans uran finns i väldigt svårtillgänglig terräng, så det skulle vara en väldigt riskabel operation. Dessutom är det högst tveksamt om Trump skulle få finansiering av kongressen för så en stor insats. I stället är det mer troligt att Trump vill förmå Iran att lämna över uranet och att öppna Hormuzsundet. Ett steg i den riktningen skulle kunna vara en attack på ön Kharg som kontrollerar stora delar av Irans oljeexport. Om USA tog kontrollen över ön skulle det stänga pengakranen för regimen. Pekar i den riktningen gör att USA fortsätter att skicka trupper som nu närmar sig 10 000. Som jämförelse krävdes 20 000 soldater bara för att hålla Bagdad, så detta är ändå litet i jämförelse.
Som kund hos oss på DNB Carnegie Private Banking får du alltid råd och omvärldsspaningar från våra experter som hjälper dig att ta bättre investeringsbeslut. Utifrån din unika situation bistår vi med råd och expertis för hela din ekonomi. Klicka här för att läsa mer eller bli kund.
Hur skulle marknaderna reagera vid en utökad attack?
– Kortsiktigt skulle det kunna bli väldigt stökigt. Världen klarar inte 50 dagars blockering av Hormuzsundet, enligt DNB Carnegies oljeanalytiker. Då riskerar vi ett oljepris över 130 dollar med tydliga effekter på efterfrågan. Hittills har vi en brist på cirka 5 miljoner fat olja, men om bara några veckor kan det vara 10 miljoner fat. Det skulle då vara den största utbudsstörningen vi sett – större än 1970-talets oljekriser. Som jämförelse kan världsekonomin hantera ett oljepris kring 100 dollar. Det tar bort ungefär 0,5 procentenheter på globala tillväxten och adderar cirka 1 procentenhet på inflationen.
Ser du någon öppning för en fredlig lösning?
– Ja, det finns fortfarande utrymme för det. En uppgörelse skulle exempelvis kunna innebära att den iranska regimen får behålla makten och får hävda ekonomiska sanktioner i utbyte mot att lämna över det anrikade uranet samt ett återöppnande av Hormuzsundet. Här är Kina en viktig part. Landet har ett stort strategiskt intresse i regionen och överraskade 2023 när de spelade en nyckelroll när Saudiarabien och Iran återupptog relationen. Kina är samtidigt det största landet i BRICS, som sedan 2024 inkluderar Iran och Förenade Arabemiraten.
Vid sidan av börsfallet – vilka andra effekter har vi sett av krisen?
– Risken för högre inflation är dåliga nyheter för obligationsmarknaden där vi sett stora rörelser i bland annat europeiska statsobligationer. Nu räknar marknaden med att ECB höjer styrräntan med cirka 50 punkter till juli och Riksbanken cirka 40 punkter till augusti. Senaste inköpschefsindexen indikerar att tillväxten i USA landar kring 1,3 procent under första kvartalet och bara 0,4 procent i eurozonen. Samtidigt accelererar inflationen till 3–4 procent, vilket är svårsmält för både aktiemarknaden och centralbankerna. Eftersom vinstprognoserna varit stabila har börsvärderingen i USA mätt som P/E-tal nu fallit ner till femårssnittet kring 20x, jämfört med tidigare uppskruvade nivåer. Men då ska man ha med sig att analytikernas prognoser brukar släpa efter.
Hur har ni agerat i turbulensen?
– I vår diskretionära förvaltning var vi neutrala innan denna kris och börsfallet har gjort oss något underviktade. Den allokeringen behåller vi givet risken för ytterligare turbulens i det korta perspektivet. Viktigt är att inte ha mer risk i portföljen än man kan tolerera. Att ligga överviktad i aktier i den här miljön framstår som väl riskabelt.
Vad bör mer aktiva placerare tänka på?
– Svenska investerare som ofta äger mycket svenska aktier bör beakta att såväl traditionella energisektorn som förnybar energi väger nära noll på Stockholmsbörsen jämfört med cirka 5 procent i globala index. De som saknar energiexponering kan överväga att addera det. Ett alternativt sätt att göra det är att byta svenska kronor mot norska kronor. Det ger cirka 2 procent högre ränta och är samtidigt en hedge mot en fortsatt energikris då den norska ekonomin gynnas av högre energipriser.
– Investerare som letar efter enskilda aktier kan beakta att priset på oljeprodukter som flygbränsle och diesel redan är uppe på nivåer som speglar ett oljepris kring 150 dollar, på grund av brist på raffineringskapacitet. Det talar för ett scenario i sommar med minskat resande och ökat fokus på stay cation, vilket skapar både vinnare och förlorare.
Börskommentarer och aktiecase från DNB Carnegie – prenumerera på Veckans Viktigaste.
Hur skulle DNB Carnegie förvalta din förmögenhet?
Låt oss ta fram ett unikt portföljförslag anpassat efter dina individuella preferenser
Läs mer här