Hon tar biotech-bolaget till nästa fas

Denna artikel från sommarutgåvan av DNB Carnegie Private Bankings kundmagasin Insikt publicerades i början av juni 2025. Vill du veta mer om vårt erbjudande? Boka ett möte här.

Få sjukdomar slår hårdare mot både individ och samhällsekonomi än alzheimer. Nu tänds hopp: Efter mer än två decenniers forskning är Bioarctics läkemedel världens första fullt godkända bromsmedicin på marknaden. I en sektor där nio av tio substanser i klinisk fas misslyckas är goda nyheter välkomna – börsvärdet har mer än fördubblats på tre år.

Det återstår att göra Leqembi till en storsäljare och ta övriga projekt i mål. Lett av vd Gunilla Osswald har Bioarctic byggt partnersamarbeten med jättar som Eisai och Bristol Myers Squibb, och utvecklat en plattformsteknologi som gör det lättare för läkemedel att nå hjärnan. I pipeline finns nya versioner av Leqembi, liksom kandidater mot Parkinson och den sällsynta sjukdomen multipel systematrofi (MSA).

Just som vi ska dyka in i dessa frågor med Gunilla Osswald, på Bioarctics huvudkontor i Stadshagen i Stockholm, släntrar Lars Lannfelt spontant in i rummet. Vd och bolagsgrundare hejar glatt på varandra och börjar prata om gårdagskvällen, som de enas om var ”väldigt trevlig”.

– Vi var i Uppsala igår, vi har nämligen fått ett fint pris (Uppsala universitets innovations- och entreprenörspris 2025), förklarar Lars Lannfelt.

– Pär Gellerfors var också med. Det var Pär och jag som grundade Bioarctic för rätt många år sedan, 2003 faktiskt. Men då var det mest en papperskonstruktion. 2006 kom vi i gång, säger Lars Lannfelt, i dag professor emeritus i molekylär geriatrik vid Uppsala universitet.

Efter lite småpratande är det dags för ett ålderistiskt inspel från Insikts reporter.

Så roligt att få träffa dig, hälsar du ofta på här?
Lars Lannfelt, 76 år, förklarar vänligt att jo, det gör han – varje dag faktiskt, eftersom han jobbar heltid på Bioarctic.

Det är lätt att se att vd och grundare är samspelta. Det finns en påtaglig värme dem emellan, och de delar samma drivkraft: patienterna.

– Vi har många som hör av sig, både personer som fått behandlingen och de som väntar på att den ska bli tillgänglig, säger Gunilla Osswald.

Hon berättar om patienter som på eget initiativ har startat upprop, spridit information på sociala medier och skickat sina berättelser till europeiska myndigheter.

– Det är fantastiskt. Det visar hur starkt engagemanget är och hur viktig den här sortens behandling är för dem.

Kommer man att kunna bota alzheimer, inte bara bromsa sjukdomen?
– Nej, inte i nuläget, säger Gunilla Osswald.
– Jo, säger Lars Lannfelt.

Trots samsyn på övergripande mål och strategier har vd och grundare nämligen olika syn på en central fråga. Även om Bioarctics alzheimerläkemedel Leqembi bromsar sjukdomen, handlar det i nuläget fortfarande om att fördröja förloppet – som inte går att stoppa helt, menar Gunilla Osswald.

Lars Lannfelt har en mer optimistisk syn:
– Jag tycker att man kan använda ordet bota. Med bättre diagnostik, genetisk kunskap och tidigare insats tror jag vi kommer att kunna stoppa sjukdomen innan funktionerna påverkas. Kanske inom tio år.

Lars Lannfelt ger en bild av sitt livs forskningsmässiga vändpunkt, som lade grunden till Bioarctics framgångar.

– Det var när jag 1992 hittade det som amerikanerna döpte till the Swedish mutation. De tog patent på upptäckten i USA, vilket var otroligt irriterande. Jag tänkte aldrig på kommersiella aspekter då, det var vetenskapen som drev mig – och så är det fortfarande.

När han och kollegorna senare identifierade den så kallade arktiska mutationen hade han lärt sig läxan.

– Den gången såg jag till att vi tog patent innan vi publicerade. Det blev avgörande för samarbetet med Eisai. Utan det hade det inte blivit något genombrott.

Vad som orsakar alzheimer är omstritt. En förklaringsmodell fokuserar på proteinavlagringar i hjärnan (amyloidplack). Lars Lannfelts forskning visade att det inte är placken som ska angripas utan de lösliga, giftiga aggregaten (förstadier till plack): protofibrillerna.

– Det var en fantastisk insikt. Men det var också rätt mycket jobb att ta fram en antikropp som kunde rikta in sig exakt på dem.

Det vetenskapliga genombrottet 2005 var startskottet, men det är japanska Eisai som gjort det möjligt att ta produkten till marknaden. Ett utvecklings- och kommersialiseringsavtal för antikroppen lecanemab, grundbulten i det kommande läkemedlet, ingicks 2007. I dag ansvarar Eisai för global utveckling och försäljning, medan Bioarctic får milstolpsbetalningar och royalty-intäkter på upp till 9 procent av försäljningen (utom i Norden, där båda företagen planerar kommersialiseringen och delar intäkterna).

Hade du kunnat förutse att Bioarctic skulle ta sig hit där ni är i dag?
– Jag har aldrig varit förvånad, måste jag säga, säger Lars Lannfelt.

FÖRDRÖJER FUNKTIONSNEDSÄTTNINGEN

2018 presenterades resultaten av fas 2-studien vid en stor alzheimerkongress i Chicago.

– Fas 2b var ett genombrott. Studiens resultat visade att behandlingen hade förmåga att bromsa sjukdomsförloppet, säger Gunilla Osswald.

Studien – med 856 patienter – visade en tydlig dosberoende minskning av amyloidplack och en signifikant bromsning av den kognitiva försämringen.

Fas 3-studien på närmare 1 800 patienter presenterades hösten 2022 på alzheimerkonferensen CTAD i San Francisco. Samma effekt observerades, med stark statistisk signifikans.

– När resultaten kunde bekräftas i fas 3, på en bredare patientgrupp runt om i världen, var det ett avgörande ögonblick. Publiken gav stående ovationer. Då visste vi att det här hade förutsättningar att bli ett läkemedel, säger Gunilla Osswald.

Sedan gick det snabbt. Leqembi godkändes i USA i juli 2023 – det första fullt godkända läkemedlet som bromsar Alzheimers sjukdom. Godkännanden har följt i Japan, Kina och ett 40-tal andra länder. I april 2025 fick läkemedlet också ett europeiskt marknadsgodkännande från läkemedelsmyndigheten EMA. Nu pågår introduktion och pris- och subventionsförhandlingar land för land inom EU.

Läkemedlet bromsar försämringen med 27 procent under 18 månaders behandling, heter det i fas 3-studien. Vad innebär det?
– Det motsvarar ungefär fem till sex månaders fördröjd funktionsnedsättning, vilket kan ge patienten längre tid att behålla sitt oberoende, förklarar Gunilla Osswald.

VAD FÅR DET KOSTA?

Att omvandla banbrytande läkemedel inom nya indikationer till samhällsförändring är sällan gjort i en handvändning. Införandet av Leqembi i USA går långsammare än marknaden förväntat: Bioarctic-partnern Eisai, som spådde en försäljning om cirka 3,3 miljarder dollar för räkenskapsåret 2027, har nu halverat prognosen till 1,7–1,9 miljarder dollar.

Det är lätt att förstå att den som drabbats av alzheimer, liksom patientens anhöriga, kan glädja sig åt att få mer tid innan sjukdomen förändrar livet drastiskt. Och att de samhällsekonomiska implikationerna – såsom minskad belastning på äldreomsorgen, fördröjd institutionsvård och minskat anhörigberoende – kan bli stora. Men vad får det kosta? Debatten är skarp och beräkningar bollas fram och tillbaka.

De globala kostnaderna för demenssjukdomar anges till över 1 300 miljarder dollar per år, främst drivet av behovet av omsorg och anhörigstöd snarare än själva vården. I Sverige uppskattas kostnaden till runt 2 procent av BNP.

Behandling med Leqembi innebär enligt listpriset en årlig läkemedelskostnad på cirka 26 500 dollar per patient i USA. Enligt äldrerådet National Council on Aging kan de totala årliga kostnaderna, inklusive infusioner, PET/MR-undersökningar och säkerhetsövervakning, uppgå till cirka 90 000 dollar per patient. Utvärderingsorganet Institute for Clinical and Economic Review har ifrågasatt om nyttan rättfärdigar prisnivån, och anser att ett rimligare pris vore 8 900–21 500 dollar per år. Eisai har kontrat med att behandlingens samhällsekonomiska värde är drygt 37 000 dollar per patient – främst tack vare uppskjuten vård och bibehållen självständighet.

Det ligger inte på Bioarctics bord att hantera prissättning eller debattera beräkningar. Men flera aspekter som Gunilla Osswald lyfter kan ha potential att öka den ekonomiska samhällsnyttan. Hon betonar att behandlingen inte avslutas efter 18 månader, även om det var längden på den placebokontrollerade studien. Många patienter har fortsatt i öppna förlängningsstudier, där data nu finns för både 36 och snart 48 månader. Det öppnar för större långtidseffekt än dagens modeller tar höjd för.

Gunilla Osswald förklarar också att Leqembi i dag är godkänt för så kallad tidig alzheimer – det vill säga lindrig kognitiv svikt och mild alzheimer – men att en större målgrupp kan bli aktuell.

– Vi testar också behandling i ännu tidigare skeden, redan innan symtomen uppstår. Det är där potentialen finns att verkligen förändra sjukdomens bana.

Hon säger det inte, men jämfört med dagens kalkyl kan den krasse samhällsekonomen troligen sätta en annan, gynnsammare värdering på att ge en yngre målgrupp en längre tid i arbetsför ålder.

SPELPLANEN RITAS OM

Diagnostiken spelar en avgörande roll för utvecklingen. Med enklare, billigare och mer tillgängliga metoder skulle alzheimer kunna upptäckas i ett mycket tidigt skede. Stora framsteg görs inom blodbaserade biomarkörer – troligen kan tester i framtiden erbjudas redan i primärvården. Det förändrar hela spelplanen.

– När diagnostiken blir mer precis och lättillgänglig kommer många fler patienter att kunna identifieras i tid, säger Gunilla Osswald.

Eisai planerar dessutom att lansera en subkutan injektionsform av Leqembi. Behandlingen kan då ges genom huden, ungefär som när insulinpennor används vid diabetes. Det kan öka antalet patienter som kan behandlas.

Som många av oss har Gunilla Osswald sett alzheimer försämra livet för personer i sin närhet.

– Jag trodde länge att det blir mina barns generation som kan få hjälp på något sätt. Men när man såg de där resultaten 2018 och förstod att wow, vi kan hjälpa min egen generation … Det är fantastiskt.

Reporter: Linda Vikström

Denna artikel från sommarutgåvan av DNB Carnegie Private Bankings kundmagasin Insikt publicerades i juni 2025. Vill du veta mer om vårt erbjudande? Boka ett möte här.