– Finns i ekonomin många väldigt högt skuldsatta hushåll får man i en kris en förstärkning av krisen eller konjunkturnedgången. Ju mer skuld man har, desto mer drar man ner sin konsumtion. Det är det som är grundproblemet för den finansiella stabiliteten, förklarade Hans Lindblad.
Han poängterade också att en priskorrigering på bostadsmarknaden leder till risk för en konjunktursättning. Historien visar nämligen en avsevärt lägre BNP-tillväxt efter en huspristopp.
– Om ett hushåll känner sig förmöget konsumerar det mer, minskar värdet på förmögenheten konsumerar man mindre. Det har stabilitetseffekter – kriser föregås ofta av kraftiga prisökningar på bostäder.
Tor Borg från SBAB poängterade att hushållen är väldigt räntekänsliga, samt att bostadsmarknaden och skuldsättningen är kommunicerande kärl.
– Kanske är det så att vi redan vid en treprocentsnivå på räntorna börjar vi få ett pristryck nedåt på bostadmarknaden.
Hans förslag för att hantera nuvarande situationen är bland annat att minska hushållens räntekänslighet genom att göra det dyrare eller svårare att låna, utnyttja befintligt bostadsbestånd effektivare, till exempel genom att ta bort flyttskatter, och ökat bostadsbyggande.
Hans Lindblad efterlyste en ökad öppenhet och transparens vad gäller bostadsrättsföreningars ekonomi.
– Köper man en bostadsrätt som är belånad tar man faktiskt över en skuld. I ganska många fall garantera man också varandras skulder. Det är något som inte redovisas så tydligt och det tycker jag man borde göra. Det är viktigt att hushållen vet vad de köper.