I veckan riktas flera blickar mot det brittiska parlamentet, vad står på spel?
– På tisdag planerar Theresa May göra ett nytt försök att få stöd för sitt brexitavtal i parlamentet. Om parlamentets motstånd håller i sig blir det en ny omröstning, sannolikt på onsdag, om ett ja eller nej till ett avtalslöst brexit. Om parlamentet röstar nej kommer ytterligare en omröstning på torsdagen om att begära förlängning av artikel 50 och att skjuta på utträdet.
Tre omröstningar, vad är bästa utfall för investeringsmiljön i Europa?
-Om det brittiska parlamentet på tisdagskvällen skulle rösta för Theresa Mays skilsmässoavtal är det positivt för investeringsmiljön. Då vet vi att vi får ett ordnat utträde med en övergångsperiod för näringslivet, det skulle vara positivt för europeiska börser och Stockholmsbörsen.
-Samtidigt är det lite som talar för att Theresa May får stöd för skilsmässoavtalet den här veckan om inte brexitörer i Tories och stödpartiet DUP svänger i sista minuten. Dock bör det finnas stöd i parlamentet mot ett avtalslöst utträde och för att regeringen ska ansöka om en förlängning av förhandlingarna med EU. I så fall talar mycket för att det inte blir någon brexit den 29 mars som är det planerade datumet för britternas formella utträde ur EU.
Vad är det mest besvärliga scenariot för investerare?
-Om vi i veckan ser ett fortsatt polariserat och paralyserat parlament där det saknas stöd för någon lösning överhuvudtaget så ökar riskerna på de finansiella marknaderna och vi rycker närmare ett oordnat, avtalslöst utträde.
-Brexit har destabiliserat brittisk inrikespolitik. Det fundamentala problemet i processen har varit att det brittiska parlamentet inte klarat av att samla sig till stöd för någon lösning, utan endast majoriteter mot olika lösningar. Nu är det upp till bevis.
Vad ska investerare förvänta sig?
-Investerare bör räkna med en kaotisk politisk process före britternas planerade utträde den 29 mars. Förutom veckans omröstningar så träffas Europeiska rådet med EU:s stats- och regeringschefer nästa vecka den 21-22 mars. Det toppmötet ska då eventuellt ta ställning till en förlängning av förhandlingarna om britternas utträde. Tillfället kan också användas till att i sista stund försöka förhandla om, eller i varje fall förtydliga, britternas utträdesavtal.
-Vi ska inte utesluta att den brittiska regeringen vill se en avgörande omröstning i det brittiska parlamentet veckan efter mötet med Europeiska rådet, då bara några dagar före det planerade brittiska utträdet den 29 mars och verkligen sista-minuten-i-tolv.
Om vi rycker närmare ett avtalslöst utträde, vilka marknadsreaktionen ska investerare vara förbereda på?
-Finansiell turbulens som tynger europeiska börser, sämre makroutsikter i Europa och säkert pressas både den svenska kronan och euron ytterligare mot dollarn.
Vad är din bild av svenska börsbolagens beredskap för ett oordnat avtalslöst utträde?
-Min bild är att flera stora svenska börsbolag jobbar intensivt med sina förberedelser för olika scenarios. De bygger lager, de ser över logistik och transporter och ser över juridiska konsekvenser utifrån deras kontrakt.
-Börsbolagens beredskapsplaner för en avtalslös brexit har medfört kostnader, samtidigt ser vi ännu inga tecken att kostnaderna är på nivåer som påverkar bolagens marginaler.
Vilken exponering mot Storbritannien bör man ha i portföljen?
-Vi har länge varit försiktiga till Storbritannien på grund av osäkerheten kring brexit. I vår senaste strategirapport i februari höjde vi dock aktievikten för Storbritannien till neutral från undervikt. Vår bedömning då var att det kraftiga värdefallet för det brittiska pundet gynnat exportbolagen. Efter det historiska nederlaget i underhusets brexit-omröstning den 15 januari ökade sannolikheten markant för andra brexit-alternativ än en så kallad hård brexit. Det nedpressade pundet borde därför kunna hitta tillbaka till mer normala nivåer.
-Lite mer konkret undviker vi därför det bredare indexet FTSE100 (med de 100 största bolagen) som är mer känslig för ett starkare pund. Vi föredrar FTSE250 (de 101-350 största bolagen), med en större andel mindre bolag som inte är lika beroende av pundets utveckling.