Detta är en artikel ur Carnegie Private Bankings kundmagasin Insikt, sommaren 2017.
Utomlands har en marknad för så kallade venture philanthropists, eller riskfilantroper, börjat växa sig starkare, och även i Sverige ger alltfler allt mer. Och det är inte konstigt – vi blir rikare och forskning visar att man mår bra av att ge, det aktiverar samma njutningscentra som när vi äter god mat eller dricker ett gott vin.
Det berättar Caroline Cederlöf på Social Initiative, Carnegie Private Bankings samarbetspartner i filantropifrågor, som i 15 år arbetat med att hjälpa företag och privatpersoner att utifrån sina önskemål hitta rätt projekt och därefter kontinuerligt mäta effekterna av insatserna.
Utvecklingen mot ett allt större givande är förstås positiv – däremot anser Caroline Cederlöf att många borde fundera mer över hur de kan få ut mest effekt av sitt stöd.– Det vi uppmuntrar till är att använda ett affärstänk även i filantropiska sammanhang. En del av detta innebär att ha en plan och ett fokus med sitt engagemang. En annan del är att arbeta resultatfokuserat, vilket ställer nya krav på effektmätning vid givandet, säger hon.
Enligt Caroline Cederlöf (bilden) gör många givare felet att de inte sätter upp en tydlig målsättning kring vad de vill åstadkomma med sin gåva, vilket ofta blir fallet om man skänker små summor till många organisationer.
– Vi förordar att man i stället ger större summor till färre mottagare – då har du bättre möjlighet att följa upp resultaten. Det är viktigt att ha en tydlig målbild, till exempel hur många fler barn som ska lära sig läsa tack vare ditt bidrag, säger Caroline Cederlöf.
Hon framhåller också vikten av att vara långsiktig. Med en tidshorisont på åtminstone tre år får du en bättre insikt och förståelse för organisationens arbete.
– Då kan organisationen i lugn och ro fokusera på att genomföra sina aktiviteter och det finns bättre möjligheter att se vilka effekter ditt stöd har fått.
En annan avgörande faktor är enligt Caroline Cederlöf att verkligen bemöda sig om att hitta rätt projekt att stödja. Tyvärr visar undersökningar att endast en tredjedel av alla givare i förväg kontrollerar de organisationer de skänker pengar till, uppger hon.
– På Social Initiative använder vi en process som liknar en klassisk due diligence, där vi går igenom räkenskaper och styrning, intervjuar grundare, medarbetare och målgrupp och tar in referenser från nuvarande och tidigare bidragsgivare.
– I slutändan handlar det om att hitta en organisation som man både gillar och har förtroende för, och som arbetar med en fråga man brinner för.
Kan man inte genomföra en så omfattandedue diligence-process finns det ändå en hel del saker man kan göra, tipsar hon – som att efterfråga referenser, läsa årsredovisningen, undersöka vilka som sitter i styrelsen och fråga om resultaten.
– Och en viktig aspekt som många glömmer är att se till att organisationen tecknar firma två i förening – det minimerar den ekonomiska risken, säger Caroline Cederlöf.
När du väl börjat stödja en organisationär det viktigt att mäta effekterna av dess arbete. Detta kan tyckas som en självklarhet, men förvånansvärt få ideella organisationer rapporterar mer än antalet människor de når ut till eller vilka aktiviteter de har genomfört. Enligt en debattartikel i Dagens Nyheter av fyra forskare vid Karolinska Institutet är det ofta så att inte ens välgörenhetsorganisationerna själva vet hur effektiva deras projekt har varit.
– Som givare har du rätt att veta vilken skillnad ditt stöd gör! Social avkastning kan till exempel handla om att få reda på att 97 procent av de fattiga flickorna i skolan du stödjer i Kenya pluggade vidare på universitetet jämfört med 5 procent nationellt. Eller att kvinnorna på landsbygden i Tanzania som kan sälja solcellslampor tack vare ditt bidrag ökade sina inkomster med i snitt 60 procent, förklarar Caroline Cederlöf.
Forskningen visar entydigt att människor mår bra av att hjälpa andra. Detta blir tydligast när de även har möjlighet att engagera sig aktivt i den verksamhet som de stödjer. Därför är det glädjande att vi nu ser en trend mot att allt fler filantroper aktivt vill engagerasig, menar Caroline Cederlöf.
– Förut var det mångasom nöjde sig med att betala in en summa till en välgörenhetsorganisation via autogiro. Det har förändratsde senaste åren.
Hur engagerar man sig?
– Vissa väljer att bidra till organisationen med sin tid, sin kunskap eller sitt nätverk. Det är jättebra – förutsatt att det utgår ifrån en dialog med organisationen och ett identifierat behov. I andra fall kan det räcka med att besöka verksamheten och involvera sig i en dialog med de drivande och målgruppen.
Social initiative har valt att samarbeta med så kallade sociala entreprenörer, både i Sverige och utomlands, och rekommenderar andra att göra detsamma. Precis som entreprenörer i affärslivet är sociala entreprenörer innovativa och visionära personer som får saker att hända. Ofta har de själva en bakgrund i det samhälle eller från den målgrupp de verkar i och vet därför vilka lösningar som fungerar i den lokala kontexten.
– Många startar sin verksamhet med knappa resurser och det driver fram en innovationskraft och kostnadsmedvetenhet som lever kvar även när organisationen växer. Dessutom är de sociala entreprenörerna ofta öppna för dialogoch det är enkelt att få en personlig relation, säger Caroline Cederlöf.