Bli en bättre investerare – lär känna ditt psyke!

Innehåll i guiden:

Vi människor är ibland rationella och ibland irrationella. Det har förstås har sin charm, men för att göra bättre aktie- och fondaffärer bör vi entydigt sträva efter att bete oss mer rationellt. I praktiken handlar det om att se nyktert på problem och inte låta känslorna påverka våra beslut för mycket.

Med hjälp av Johnny Torssell, teknisk analytiker på Carnegie Private Banking, har vi sammanställt sju mentala fällor och mindre rationella beteenden som investerare ofta göra sig skyldiga till – och föreslår enkla lösningar.

FÄLLA 1: Anchoring – ”Jag säljer inte Telia under 85 kronor!”

FÄLLA 2: Confirmation bias – ”Min världsbild bekräftas hela tiden!”

FÄLLA 3: Conservatism bias och representativeness – ”Nja, det vet jag inte om jag tror på…”

FÄLLA 4: Status quo – ”Jag ska nog sova på saken…”

FÄLLA 5: Gamblers fallacy – ”Inga träd växer till himlen”

FÄLLA 6: Prospect theory – ”Visst gillar jag spel – med garanterad vinst!”

FÄLLA 7: Overconfidence – ”Aktiemarknaden går starkt – och jag är en riktigt bra placerare”


FÄLLA 1: Anchoring – ”Jag säljer inte Telia under 85 kronor!”

Du har köpt en aktie för 100. Nu har värdet sjunkit till 70 och du börjar inse att affären var mindre lyckad – när du tänker efter är aktien faktiskt inte ens värd 70. Vad göra? Det rationella vore förstås att sälja, men är du som många andra tar det emot under break-even-nivån 100 – och risken är därmed stor att du sitter kvar med en dålig aktie.

Beteendet benämns ”anchoring” och innebär att vi i beslutssituationer tenderar att hänga upp oss på referenspunkter. Vi ankrar helt enkelt fast medvetandet vid en viss nivå, oavsett om den nivån är lämplig eller inte. Faktum är att nivån inte ens behöver ha med saken att göra. I ett klassiskt experiment såg beteendeforskare att försökspersoner som fick snurra ett lyckohjul innan de prognostiserade bostadsprisutvecklingen faktiskt påverkades av vilken siffra lyckohjulet hade stannat på.

Konsekvens: Som placerare gör vi oss ständigt skyldiga till ”anchoring” och följden blir att vi inte fattar rationella beslut. Gissningsvis sitter många småsparare kvar med Telia i portföljen och kan inte tänka sig att sälja aktien under introduktionskursen 85 kronor år 2000 (Telia har inte handlats över 57 kronor de senaste tio åren har).

Lösning: Släpp gamla referenspunkter och var medveten om att historia är historia när det gäller placeringar och prisnivåer. Ett praktiskt sätt att komma ifrån break-even-problematiken är att fråga sig om man skulle köpa en aktie man har i sin portfölj till dagens lägre kurs. Om svaret är ja är det rimligt att behålla den, om svaret blir nej är det mer rimligt att sälja.  

 

FÄLLA 2Confirmation bias – ”Min världsbild bekräftas hela tiden!”

Du får upp ögonen för en ”het” aktie i en tidningsartikel och köper en post. Vart du än vänder dig hittar du därefter bevis på potentialen i aktien – på nätet, i aktieform och i samtal. Visserligen stöter du på en och annan avvikande uppfattning, men dessa fäster du ingen större vikt vid eller tolkar till aktiens fördel.

Beteendet är högst mänskligt och kallas confirmation bias. I korthet går det ut på att vi människor tenderar att leta efter information som bekräftar vår världsbild och de uppfattningar vi redan har, samt att vi tolkar flertydig information på ett sätt som bekräftar vår tro. Detta ställer till problem för oss då vi blir ovilliga att tänka om.

Konsekvens: I placeringssammanhang kan confirmation bias leda till att du får svårt att se nyktert på innehav som kanske borde avyttras. Det kan också hända att du tar för stor risk igenom att öka din position i ett enskilt värdepapper – det är ju lätt att glömma viken av diversifiering om man tror sig snubblat på en guldgruva…

Lösning: Utmärkande för en bra trader är att hen ständigt ifrågasätter och är beredd att ompröva sina positioner. Inta en ödmjuk hållning, oavsett om du är proffs eller amatör!

 

FÄLLA 3: Conservatism bias och representativeness – ”Nja, det vet jag inte om jag tror på…”

Har du lagt märke till att aktier som överraskar positivt i samband med rapport har en tendens att fortsätta att stiga under en lång period efter rapportdagen? Och att det omvända gäller när aktier inte lyckas leva upp till förväntningarna – de fortsätter att sjunka.

Fenomenet kallas PEAD (Post-Earnings-Announcement-Drift) och beror på conservatism bias – att vi som placerare tenderar att underreagera på ny information. Vi håller alltså fast vid gamla uppgifter för länge och låter ny information bara gradvis ta plats (vilket förstås går på tvärs mot hypotesen om effektiva marknader). Trender uppstår istället när marknadsaktörerna en efter en, i sin egen takt, tar till sig de nya uppgifterna.

Konsekvens: Conservatism bias leder till kortsiktig underreaktion. Intressant är att det sedan vänder. När vi väl ”lärt oss” att ett bolag gör bra ifrån sig har vi en tendens att överreagera på lång sikt. Fenomenet har att göra med biasen representativeness och innebär att vi letar efter mönster som vi sedan förväntar oss ska bestå.

Lösning: Var beredd att ändra uppfattning! Det kan vara lättare sagt än gjort, men för att göra bra affärer har vi mycket att vinna på att vara mottagliga för ny information. Ett praktiskt tips är också att utvärdera en aktie före köp. Gör du tvärtom är risken stor att du bara ser argumenten som talar för placeringen. Det kan också vara bra att ta till hjälpmedel som en affärsplan och/eller handlingsplan för att lättare får syn på sin confirmation bias. Ett annat alternativ är att skriva ner argument för och emot innan du gör en placering.

FÄLLA 4: Status quo – ”Jag ska nog sova på saken…”

I placeringssammanhang går det inte att eliminera slump och risk, oavsett hur förberedda vi är – marknaden låter sig ju inte styras! Det fina i kråksången är att det ändå går att göra bra placeringar – det gäller bara att informera sig och fatta rationella beslut. På sikt kommer tur och otur att jämna ut sig.

Relaterat till osäkerheten är rädslan att göra förändringar, ett fenomen som kallas status quo bias och innebär att vi blir passiva när vi inte är säkra på vad vi ska göra. Beteendet bottnar sannolikt i en rädsla för att göra fel – eller annorlunda uttryckt, en rädsla för att agera under osäkerhet. En närliggande problematik är hinsight bias som innebär att vi tenderar att titta tillbaka och klandra oss själva för att vi har varit dumma.

Konsekvens: Som investerare är det oerhört centralt att våga fatta beslut! Problemet med status quo bias och hinsight bias är förstås att vi blir passiva och därigenom inte styr vårt eget öde. 

Lösning: Acceptera slump och osäkerhet, och agera istället rationellt utan förväntningar! Givetvis måste du ha en idé om vad en placering ska resultera i, till exempel avkastning eller ökad riskspridning, men längre än så ska vi inte gå. Och glöm inte att det är den enklaste saken i världen att döma med facit i hand – det är en helt annan sak att fatta beslut här och nu!

 

FÄLLA 5: Gamblers fallacy – ”Inga träd växer till himlen”

Du spelar fia med knuff och har slagit fem ettor i rad. Vilken otur! Nu är det väl ändå dags för en högre siffra – eller? Vad är sannolikheten att nästa slag är en etta? Svaret är förstås en på sex, eftersom det historiska utfallet inte påverkar vad tärningen nästa gång kommer att visa.

Ny fråga: Om börsen har gått upp fyra år i rad, vad är sannolikheten att den går upp ett femte år? Utan ytterligare information är den bästa gissningen 50 procent, eftersom börsen utveckling från år till år kan beskrivas som nästintill slumpmässig – och därmed kan liknas vid ett tärningsslag.

Gamblers fallacy innebär att vi låter historiska utfall påverka vår inställning till sådant som styrs av slumpen. Som placerare går vi ständigt i fällan. Denna logiska tankevurpa har exempelvis drabbat investerare som efter en lång börsuppgång intar en negativ marknadssyn med argument som ”inga träd växer till himlen” eller ”det som gått upp måste också komma ned”.

Konsekvens: Ju mer påverkade vi är av gambler’s fallay, desto större är risken att vi tar hem vinster för snabbt. Tankevurpan kan också leda till att vi hänger kvar vid förlorare för länge, i tron att det inte kan falla hur länge som helst.

Lösning: Var medveten om problemet – och försök vara rationell!

FÄLLA 6: Prospect theory – ”Visst gillar jag spel – med garanterad vinst!”

I din portfölj visar aktie A en vinst på 4 och aktie B en förlust på 4. Du måste nu sälja en av aktierna – vilken väljer du? Ditt svar bör givetvis bero på aktiernas framtida förutsättningar, men sannolikheten är ändå stor att du kommer att sälja vinstaktie A.

Fenomenet kallas prospect theory och innebär att de flesta av oss ogillar att ta risk när vi har med vinster att göra – däremot spelar vi gärna för att undvika förluster. Vi tycker att det är ungefär dubbelt så jobbigt att förlora som det är härligt att vinna, visar experimentella studier.

Konsekvens: Som följd av Prospect theory kan den genomsnittlige investeraren snarare beskrivas som förlustaversiv än riskaversiv. Vi är alltså villiga att behålla förlustaktier i hopp om att de ska vända uppåt, samtidigt som vi är ovilliga att hålla kvar vid aktier som snabbt visar vinst, eftersom vi då riskera att de vänder till förlust.

Lösning: Vänd på steken! Det rationella är att lämna uppsidan obegränsad genom att hålla kvar vid vinnaraktierna och begränsa nedsidan genom att sälja förloraraktierna. Detta är en mycket viktig regel att ta till sig!

 

FÄLLA 7: Overconfidence – ”Aktiemarknaden går starkt – och jag är en riktigt bra placerare”

Är du en bättre bilförare än genomsnittet? Sannolikheten är hög att du svarar ja – det gör nämligen 70-80 procent.

Även i placeringssammanhang har det visat sig att vi ofta har en för stor tilltro till oss själva och våra förmågor. Relaterat till denna inställning är fenomenet overconfidence eller hybris som beror på att vi inte inser hur stor inverkan slumpen har på utfallet av våra placeringar, i alla fall i det kortare perspektivet. Overconfidence drabbar speciellt i perioder när börsen går starkt, då det är lätt att missta en stark marknad, som lyfter alla aktier, för egen skicklighet.

Konsekvens: Visst är det lätt att känna sig odödlig när man fattat rätt beslut flera gånger i rad – men då är det läge att passa sig! Hybris leder nämligen lätt till slarv, vilket förstås kan få stora följder i investeringssammanhang. Och ännu mer problematiskt är kanske att overconfidence lätt ökar vårt risktagande, till exempel genom för liten diversifiering. En placerare som är overconfident koncenterar ju sannolikt sina innehav till de fåtal positioner som hen bedömer har störst potential – riskspridning bedöms som onödigt. Dessutom har flera studier visat att placerare med hybris gör för många affärer, vilket leder till ökade transaktionskostnader.

Lösning: Det är viktigt att ha självförtroende i placeringssammanhang, annars vågar vi inte agera efter eget huvud. Däremot får det inte gå för långt. Att i beslutssammanhang fråga sig varför vi skulle kunna ha fel är ett sätt att mildra overconfidence. Att vända och vrida på en frågeställning och försöka se den ur olika perspektiv ger många fördelar.

 

 

Carnegie Private Banking - Där kunskap och kapital möts

© Copyright Carnegie Investment Bank AB 2019. Alla rättigheter är reserverade.