att sprida risker: Teori, praktik och fallgropar

Innehåll i guiden:


Vad innebär diversifiering?

 


 

Portföljteori

Diversifiering är ett sätt att minska risken och samtidigt höja den riskjusterade avkastningen – om det görs rätt. Carnegies Johan Voss-Schrader ger den teoretiska bakgrunden.

Johan Voss- Schrader är ansvarig för diskretionär portföljförvaltning på Carnegie Privatbank och har 30 års erfarenhet av finansmarknaden.

Tänk dig kursgrafen över en kraftig nedgång som 2008 eller 2000–2002 med efterföljande uppgång (se Figur 1).

Visst ser det enkelt ut? Det är bara att sälja när man väl märker att det börjar gå ner och sedan köper man tillbaka där nere på botten. Enkelt!

Men tänk dig nu att du står där vid årsskiftet 2000/2001 med nio månaders nedgång i ryggen och en tredjedel av kapitalet borta sedan toppen. Hur tänker du då?

Köper du eller säljer du? Om du köpte kunde du i slutet av januari glädjas åt en uppgång på 12 procent, men behöll du aktierna till slutet av kvartalet så hade du tappat ytterligare 20 procent sedan

Med facit i hand är det alltid så självklart. Men när man inte har något facit, som till exempel just nu, med en nedgång på Stockholmsbörsen det senaste året om cirka 10 procent (se Figur 2) – vad gör man då? Svaret brukar vara att inte lägga alla ägg i samma korg. Eller att diversifiera, som det heter på fikonspråk.

 

 

Men om man har tillräckligt lång investeringshorisont så klarar man sig väl i alla fall, brukar somliga invända.

Nja – det är en sanning med modifikation. Titta på Figur 3 nedan. Varje punkt på kurvan visar vilken årsavkastning investeraren fått under de 20 åren upp till respektive punkt1. Eller annorlunda uttryckt: Kurvan visar hur utfallet hade blivit med en 20-årig investeringshorisont.

Vi kan konstatera att andra halvan av 1900-talet klarade sig bra tack vare onormalt hög inflation, vilket ändå inte glädjer investerarna. Låt oss i stället fokusera på första halvseklet. Då inser vi raskt att 20 års investeringshorisont inte räcker för att vara säker på att ens få tillbaka investeringen, trots en bred indexinvestering på den amerikanska marknaden. Figur 4 visar att det knappt räcker med en 40-årig investeringshorisont för att vara säker på att inte gå back.

Avkastningsutvecklingen ovan förutsätter också att investeraren även i de värsta nedgångarna orkade hålla i sina portföljer som om inget hade hänt. Erfarenheten visar att de flesta investerare, såväl privata som professionella, inte klarar det utan säljer av vid tillfällen som i backspegeln visar sig vara ofördelaktiga (se Figur 5). Det är en av huvudorsakerna till att risk ofta uttrycks i termer av hur kraftiga kursrörelser det är i placeringen. Detta mått kallas volatilitet och fångar givetvis inte all risk i en investering, men med lägre svängningar är risken mindre att sälja i fel läge.

Därför gör de allra flesta klokt i att ha en väldiversifierad portfölj, både regionalt och över olika sektorer och tillgångsslag.

 

Vill du ha förslag på en skräddarsydd portfölj för dig?


 

Vilket skydd ger diversifiering

Vilket skydd ger då diversifiering? Jo, görs den på rätt sätt, ska den förbättra portföljens förväntade riskjusterade avkastning. Det betyder att risken – mätt som volatilitet – kan sänkas utan att tappa i avkastning, givet vissa förutsättningar (till exempel att man är beredd att använda hävstång på, det vill säga belåna, vissa innehav). Hur som helst kan risken vid ökad diversifiering sänkas utan att försaka mycket avkastning.

Hur kan det bli så? För att göra det enkelt tänker vi oss att vi bara har två tillgångar, som båda brukar svänga kraftigt i pris, till exempel råvaror och fastigheter.  Om båda går upp eller ner parallellt har man inte vunnit mycket på att sätta halva kapitalet i var och en av dem. Men om ibland den ena går upp när den andra går ner, som i Figur 6, så svänger ju totalportföljen betydligt mindre i värde än de enskilda komponenterna. Avkastningen i totalportföljen hamnar någonstans mitt emellan de enskilda delarna, men risken blir betydligt lägre (se Figur 9). Detta är en mycket viktig insikt.

Självklart ökar diversifieringsvinsten om vi i exemplet ovan lägger till flera tillgångar. Nyttan är dock avtagande ju fler tillgångar som redan finns i portföljen, och med över 20 innehav blir vinsten marginell då vi talar om diversifiering mellan enskilda aktier (se Figur 7).

Diversifiering fungerar inte bara mellan enskilda aktier, utan också mellan sektorer, regioner och tillgångsslag. Eftersom man kan diversifiera bort koncentrationsrisker, så ger marknaden inget betalt för att ta dem, vilket är nästa viktiga insikt. Det finns alltså risker som, om man tar dem, kan förväntas ge en högre avkastning på sikt medan koncentrationsrisker inte ger någon långsiktig riskjusterad avkastningspotential.

Notera dock att olika sätt att diversifiera skyddar olika, bland annat beroende på anatomin hos en börsnedgång. Exempelvis handlar det om hur köpen av de tillgångar som faller har finansierats. Med bankfinansiering drabbas banksystemet hårt, vilket påverkar samhällsekonomin mer än om finansiering skett med aktier. Härvidlag skiljer sig nedgångarna 2000–2002 och 2008 kraftigt åt (se Figur 8). I båda fallen backade världsindex på aktier med 40 procent. Däremot gick de flesta andra tillgångsslag upp under it-kraschen, som var aktiefinansierad, medan alla tillgångsslag utom statsobligationer gick ned under 2008-kraschen, som var lånefinansierad.


Diversfierad portfölj anpassad för dig


 

Matematiken bakom blandportföljerna

Anta att vi har två tillgångar A och B som rör sig perfekt i tandem, men där A har dubbelt så kraftiga svängningar: När A går upp 10 procent så går B upp 5 procent och när A går ner 6 procent så går B ner 3 procent. Om då A över en tidsperiod haft en avkastning på 20 procent till en volatilitet (risk) på 30 procent, så kommer B ha avkastat 10 procent till en volatilitet på 15 procent, eftersom B bara rör sig hälften så mycket. En portfölj med 50 procent av kapitalet i A och 50 procent i B kommer att ha avkastat 15 procent till en volatilitet på 22,5 procent.

Rätt fördelning ger optimal riskjusterad avkastning: Vad händer om samvariationen mellan A och B inte är perfekt, eller till och med noll? Anta att A går som ovan, B fortfarande avkastar 10 procent och har 15 procents volatilitet över perioden, men att kurssvängningarna är helt orelaterade till A, så kommer totalportföljen fortfarande att ha en avkastning på 15 procent, men en volatilitet som är betydligt lägre än 22,5 procent. Därmed har den riskjusterade avkastningen förbättrats.

Genom att studera olika kombinationer av vikter mellan A och B kan man hitta den fördelning som ger optimal riskjusterad avkastning. Känns fördelningen alltför riskabel för investerarens placeringsplaceringsmål, så kan alltid en del av kapitalet sättas av till riskfria statspapper – och omvänt: Om investeraren vill ha en mer aggressiv portfölj så kan belåning användas.

Så ger 50-50-portföljer lägre risk: Det kan underlätta förståelsen att betrakta Figur 9 nedan, där vi har plottat in risk-och avkastningsegenskaper för fastighets- och råvaruindexen från Figur 6. Den genomsnittliga riskfria räntan under perioden har utsatts med en grön kvadrat på y-axeln (riskfriheten ger en volatilitet på 0, så kvadraten hamnar ovanför nollan på x-axeln, i höjd med den avkastning som den har givit).

Om vi sedan lägger till 50-50-portföljen från Figur 6, den svarta triangeln, så hamnar avkastningen mycket riktigt mitt emellan de två indexen, men eftersom samvariationen mellan dem inte är hög, tar deras svängningar periodvis ut varandra, så 50-50-portföljen har en lägre risk (volatilitet) än något av indexen. Vi har alltså fått en tydlig förbättring i den riskjusterade avkastningen.

Riskjustera med riskfria investeringar eller belåning: Återigen, i den mån investeraren vill ha en annan portföljrisk så bör den justeras genom att späda med riskfria placeringar, alternativt belåning, vilket den svarta linjen i figuren illustrerar. Utfallet blir sämre om det görs genom att ändra fördelningen mellan tillgångarna till något annat än den optimala, för att på det sättet påverka risken eller avkastningen.

 

 

 



 

Erbjudande: Investeringsförslag för din portfölj

- En chans för dig att prova oss innan du blir kund

Få ett kostnadsfritt förslag på en portfölj med våra bästa investeringsidéer, för just dig och rådande marknad, som du kan jämföra med din nuvarande lösning. 

✔ Få tillgång till våra bästa investeringsidéer för din portfölj

✔ Kostnadsfritt

✔ Inget krav på att bli kund

Ja tack, jag vill ha ett kostnadsfritt portföljförslag

Belopp för investeringsförslag (Min 5 msek)
Namn
Telefonnummer
Övrigt (frivilligt)
 
 

Läs om hur Carnegie behandlar dina personuppgifter här

© Copyright Carnegie Investment Bank AB 2018. Alla rättigheter är reserverade.