Vem får ärva ditt digitala dödsbo?

Do you own your digital content? Frågan ställdes i den brittiska tidningen The Guardian för ett par år sedan, då skådespelaren Bruce Willis funderade på att vidta rättsliga åtgärder gentemot Apple för att säkerställa att hans döttrar skulle kunna ärva hans spellista på Itunes den dagen han dog.

När frågan ställdes på sin spets blev nog många förvånade över att du inte äger det material du en gång har betalat för digitalt, utan bara har köpt rätten att använda det. Det gäller inte bara nedladdad mu­sik utan också nedladdning av film och böcker. När du tecknar abonne­mang på internet skriver du ofta på ett avtal att du förbinder dig att inte överlåta rätten till kon­tot utan upplåtarens godkännande, men de flesta människor läser nog inte avtalen så noga.

Äganderätten är fundamental i svensk rätt, likaså rätten att ge­nom testamente förfoga över sina tillgångar. Med undantag för bröstarvingarnas rätt till laglott får man i Sverige i princip testamentera till vem man vill. Detsamma gäller de flesta immateriella rättigheter som upphovsrätt till konst, böcker och musik. Så är det alltså inte med det digitala innehållet vi laddar ned.

Skulle vi också kunna förvara testamentet digitalt? Företag börjar erbjuda sådana tjänster, men då svensk lag än så länge kräver en egenhändigt undertecknad och bevittnad handling för att den ska vara giltig som testamente är det svårt att se att en digitalt förvarad handling uppfyller de stränga formkraven för testamente. Endast nödtestamenten är undantagna från formkraven.

Enligt svensk lag finns två for­mer av nödtesta­mente. I det ena fallet upprättas och undertecknas testamentet av testator men utan vittnen, ett så kallat holografiskt testamente. Det andra är ett muntligt tes­tamente som bevittnas av två särskilt kallade vittnen.

Oavsett vilken typ av nöd­testamente det gäller är til­lämpningsområdet begrän­sat till de fall då testator på grund av sjukdom eller an­nat nödfall inte kan upprätta ett testamente enligt huvudregeln i ärvdabalken. Frågan om vad som är nödfall har i praxis avgjorts av vad testators egen uppfattning om si­tuationen har varit.

Ett fall där ny teknik an­vänts för att upprätta ett nöd­testamente prövades för ett par år sedan i svensk domstol. Målet gällde en ung man som skrev ett testamentariskt för­ordnande i ett sms som han skickade till en god vän strax innan han tog livet av sig.

Tingsrätten fann att det­ta sms-meddelande utgjorde ett holografiskt testamente. Domstolen hänvisade till den oerhörda tekniska utveck­ling som skett sedan reglerna om nödtestamente infördes och den inverkan utveckling­en fått på människors sätt att kommunicera. Ett sms i den aktuella nödsituationen skulle därför godtas.

Hovrätten, dit målet över­klagades, ansåg dock att testamentet inte uppfyllde kraven för nödtestamente eftersom det inte går att un­derteckna ett sms och att det därmed inte uppfyllde form­kraven. Något undantag från detta formkrav medger inte lagen enligt Svea hovrätt, vars dom har vunnit laga kraft.

Frågan är om den fortsatta utvecklingen tvingar fram ändrade regler för upprättan­de av testamente. Under tiden är det nog en god idé att upp­datera befintliga testamenten med information till de efter­levande om lösenord och ko­der till olika digitala konton, eller att skriva ner till vem man lämnat alla lösenord. Vilken rätt detta sedan ger de efterlevande är emellertid svårt att svara på. 

FACEBOOK NÄR VI DÖR
Facebook harenligt sina villkor rätten till allt material vi laddar upp där, som inte raderas när vi stänger kontot. Men postmortem? Nyligen lanserade Facebook en funktion där användaren avgör om ett konto ska raderas vid hans eller hennes bortgång.Det går också att utse en efterlevande som informeras om vad som hänt och kan ladda ned innehåll som ska sparas. Även Google låter användare bestämma vad som ska hända med inaktiva konton. De kan raderas eller överlåtas till en efterlevande.