Vägkarta för optionsförslaget

Sällan har en skatteutredning haft så stora förväntningar och levererat så lite. Så kan kritiken mot den färska personaloptionsutredningen, med sikte på att underlätta för tillväxtföretag, sammanfattas. Här listar Carnegie Privatbanks Henrik von Sydow knäckfrågorna för förslaget och nycklarna till ett genomförande som justerar beskattningen av tillväxtföretag.  

Skattegynnsamma regler för personaloptioner beskrivs ofta som största skillnaden i affärsklimatet mellan Silicon Valley och Stockholm. Optioner underlättar för tillväxtföretag att rekrytera och behålla nyckelpersoner, så från startup-scenen var förväntningarna skyhöga när utredaren Anders Olsson presenterade sitt förslag ”Beskattning av incitamentprogram”. 

Köttbenet i den 391 sidor långa utredningen är det nya förslaget om så kallade ”kvalificerade personaloptioner”. Reformen tar sikte på bolag med färre än 50 anställda med under 80 miljoner i omsättning och som är yngre än sju år. Idag kan personaloptioner skattas med upp till 68 procent. Kvalificerade personaloptioner ska inte förmånsbeskattas när de förvärvas och när de säljs skattas de som inkomst av kapital. Det sänker skattenivån väsentligt och beskattningen senareläggs. Förslaget är inspirerat av det brittiska EMI-regelverket (Enterprise Management Incentive) och designat för att både vara en relativt enkel modell och samtidigt inte strida mot EU-kommissionens statsstödsregler. 

Vägen framåt för förslaget rymmer flera hinder att passera innan regelverket blir verklighet. Det måste passera både den högljudd kritikerstormen och remissrundan, ta sig förbi juristerna i lagstiftningsprocessens kulisser i både Stockholm och Bryssel, förankras i regeringskretsen och säkra stöd i riksdagen. Under resan kommer förslaget att masseras och justeras.

Första knäckfrågan är gränsdragningen. Vilka företag omfattas, är kriterier klara och kan de accepteras? Om regelverket väl kommer på plats kan vi över tid räkna med ett tryck på att bygga ut reglerna och göra dem mer generösa. Just så har regelverket för fåmansbolag utvecklats. Införande av 3:12-regelverkets lönesummeunderlag kritiserades först som alltför tekniskt och alltför begränsat. Samtidigt har det gradvist byggts ut och blivit mer generöst. Med optionsförslaget sticks en fot in i dörrspringan som med tiden kan öppnas allt mer. 

Andra utmaningen är om optionsförslaget är kompatibelt med den så kallade 3:12-utredningen. De båda skatteutredningarna står uppenbart i spagat. Medan 3:12-utredningen ska begränsa möjligheten till så kallad inkomstomvandling och tillgång till lägre kapitalskattesats så öppnar Anders Olssons utredning en ny lucka till den lägre kapitalskattesatsen. Den är en utmaning för regeringen att få samman förslagen till en legitim helhet. 

Det tredje hindret att passera är EU:s statsstödsregler. Just gynnsammare skattesituation för vissa företag är känsligt och det går inte garantera att regelverket accepteras av EU-kommissionen (även om vi kan utgå från att informella kontakter med kommissionen förekommit i utredningsarbetet). 

Nyckeln till förslagets genomförande är vad de entreprenörer som själva verkligen träffas av förslaget anser. Visar de entreprenörerna på en verklig efterfrågan så kommer regeringen sannolikt att gå fram med förslaget. Att företagare som inte berörs av förslaget – finansiering, fastigheter och försäkring – kritiserar att designen missgynnar dem kan ses som mindre relevant och snarare ett kvitto på regelverkets attraktion.

För optionsutredningens förslag till andra justeringar i det redan befintliga regelverket om incitamentsprogram – justerade värdepappersregler och värderingar av onoterade och noterade tillgångar – är utsikterna för genomförande låga. Många företag har i stor utsträckning anpassat sig till de nuvarande reglerna och därmed i praktiken befäst dem. Förändringar här kan heller inte beskrivas som efterfrågade och läggs sannolikt inte fram som lagförslag.

Huvudscenariot är att halva utredningsförslaget genomförs och att ett regelverk med kvalificerade personaloptioner är på plats till 1 januari 2018. S- och Mp-regeringen då får en genomförd och företagsvänlighet skattereform att visa upp för väljarna inför valet 2018. Reservationen? Förstås omvärldshändelser som slår mot offentliga finanser och finansministerns reformutrymme.