Psyket styr Brexit

Visserligen råder vissa tveksamheter i trenden på Londonbörsen. Men pessimismen måste troligtvis vara större för att Brexit-sidan ska vinna den stundande EU-omröstningen i Storbritannien, skriver Johnny Torssell, teknisk analytiker på Carnegie Privatbank. 

Tron att det är nyheter som driver marknaden är en av de mest destruktiva idéerna i finansbranschen. Nassim Nickolas, ekonomie doktor och författare av klassiker som The Black Swan, twittrade för en tid sedan följande (fritt översatt):  

“Min gissning är att om du gav en investerare nästa dags nyheter 24 timmar i förväg skulle han gå i konkurs inom ett år.”

Just nu talas och skrivs det en hel del om Brexit-omröstningen den 23 juni och eventuella konsekvenser därav. Alla pratar om hur negativt det är med den påstådda osäkerhet som just nu råder. Men mitt i detta riskabla läge (enligt den allmänna uppfattningen) är FTSE100 en av de börser i Europa som har utvecklats bäst sedan årsskiftet. Man kan fundera på varför.

Här följer ett axplock av den senaste tidens rubriker:

• ”UK stocks face a potential Brexit shock”.

• ”Brexit: A disaster in waiting for British pound sterling”.

• Brexit decision has produced something capital markets around the globe hate: uncertainty”.

• ”Sell in May and go away? Depends on Brexit”.

• ”This darned Brexit vote seems to be fouling up everything”.

• ”We are all farcically in the dark about what would happen after a vote for Brexit. Uncertainty about  ”what happens next” has become a key theme”.

Om du fick reda på utfallet i Brexit-omröstningen redan nu – skulle du då kunna tjäna pengar på den kunskapen? Jag är tveksam. Jämför med börsutvecklingen kring folkomröstningen om skotsk självständighet i september 2014. Frågan som ställdes då var: ”Borde Skottland vara ett självständigt land?”. Före valet kunde vi läsa rubriker som:

• ”Scottish Independence: D-Day Would spell Disaster”.

• ”A yes vote will be nothing short of a disaster for both sides of the border”.

Resultatet av folkomröstningen blev att en majoritet av skottarna (55,3 procent) sade nej till självständighet – men när utfallet kom föll börsen med 9 procent på en månad.  Månaderna före omröstningen noterades Londonbörsens FTSE100 i en upptrend.

Jag tror att alla nyheter ska tolkas i ljuset av den aggregerade psykologin. I tider av pessimism har vi en tendens att bli mer exkluderande, och i tider av optimism blir vi mer inkluderande. Om valet i Skottland hade hållits i period med utpräglad pessimism, mätt som en fallande börs, så hade resultatet av omröstningen blivit annorlunda.

 

Och jag tror det är precis samma sak med Brexit-omröstningen. Om ”lämna EU-sidan” ska vinna måste det sannolikt ske i en period med ökad pessimism som under 2008 eller 2011 då börserna föll skarpt. Visst har vi i nuläget tveksamheter i börstrenden på Londonbörsen, men jag tror att pessimismen måste vara större för att ”lämna EU-sidan” ska vinna.

Sammanfattningsvis: Det stämmer helt enkelt inte att det krävs en yttre händelse eller nyhet för att avsluta en upp- eller nedtrend på marknaden – vilket de flesta tror. Tvärtom kommer yttre händelser och nyheter oftast med eftersläpning. Orsaken är att vårt beteende är en konsekvens av de attityder vi har till framtiden, den aggregerade psykologin, och denna ser man först på börsen. Därefter får den genomslag på helt andra områden i samhället – till exempel hur vi röstar i folkomröstningar. Enligt min mening råder det inga tveksamheter om vad som är hönan och ägget.