Kronkursen - nya normalläget

Den svenska kronan fortsätter sin ökenvandring och det är få valutor som har utvecklats så svagt den senaste tiden. Efter den mångåriga kronförsvagningen har kronan i år fortsatt sin försvagning, med 9 procent mot USD sedan årsskiftet och drygt 6 procent mot EUR. Motsvarande siffror för försvagningen de senaste tre åren är 16 respektive 15 procent. Normalt sett försvagas kronan främst i tider av internationell oro och konjunkturnedgång.

De flesta bedömare i princip eniga om att de senaste årens kronförsvagning är ett resultat av Riksbankens mjukare signaler om en fortsatt negativ styrränta. Vid det senaste räntemötet sänkte Riksbanken sin räntebana och nästa räntehöjning skjuts fram till 2020.

Kritiken från tunga ekonomer och bedömare blir allt tyngre mot Riksbankens tolkning av inflationsmålet. Det officiella målet för Riksbanken är att hålla inflation låg och stabil. Riksbanken har preciserat ett mål för inflationen som säger att den årliga förändringen av konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) ska vara 2 procent. Kritiker hävdar att om kronan förblir svag är det knappast att värna penningvärdet vilket är deras uppdrag enligt Riksbankslagen.

En svag krona brukar normalt sett vara positivt för exportbolagen som får en extra draghjälp. Svenska varor blir billigare på en internationell marknad. Exempelvis bedömer Carnegie Analys att så mycket som hälften av vinstökningen på 14 procent för de svenska bolagen i första kvartalet har sitt ursprung i kronförsvagningen.

De svenska verkstadsbolagen är betydligt mer känsliga för USD än EUR, vilket har sin förklaring i att många bolag har mer kostnader än intäkter i Europa och det omvända i USA. De stora vinnarna på en svag krona är verkstads-och råvarubolagen, samt vissa hälsovårdsbolag. Samtidigt har importerande bolag uppförsbacke, framförallt detaljhandelsbolagen.

Givet att exporten utgör kring 45 procent av Sveriges BNP är valutan relativt sårbar i en tid av handelskrig. Kortsiktigt är det få faktorer som talar för en förstärkning SEK relativt USD eller EUR. Flera faktorer talar för en starkare USD, framförallt starkare tillväxt och högre räntor – både nominellt och realt – än Europa och Japan.

Oron som börjar sprida sig på marknaden är att fyra år av negativ ränta och svag kronkurs kan vara något av ett nytt normalläge.

© Copyright Carnegie Investment Bank AB 2020. Alla rättigheter är reserverade.