Högre marginalskatter ger nya beteenden hos höginkomsttagare

Klicka här för att läsa Dagens Industris artikel om Carnegies analys. Här följer analysen i sin helhet:

Vid årsskiftet trappas jobbskatteavdraget av för arbetsinkomster över cirka 50 000 kronor/månad. Med det stiger de högsta marginalskatterna i Sverige från cirka 57 till cirka 60 procent (se Tabell 1 nedan). Justeringen av marginalskatterna kommer uppmärksammas och exponeras för allt fler inför årsskiftet, vilket sannolikt leder till en serie med över tid förändrade beteenden under 2016.

Marginalskatten kan – enkelt uttryckt – beskrivas som den procent som betalas i skatt på den sista intjänade hundralappen. Marginalskatterna beskrivs ofta som centrala i samhällsekonomin eftersom de avgör skillnaden mellan lön och ledighet. Marginalskatterna ger ekonomiska konsekvenser för mängder med val i människors vardag. Det påverkar beslut om arbete, fritid, studier, föräldraledighet och hur länge vi väljer att jobba. Det nedtrappade jobbskatteavdraget är tekniskt komplext och sker tillsammans med att den kommunala inkomstskatten i flera kommuner justeras. Samtidigt är erfarenheten att människor gradvis anpassar sig till systemjusteringar och skatteväxlingar.

Skattejuristerna på Carnegie Privatbank bedömer att vi efter årsskiftet kommer se ett gradvis förändrat beteende hos svenskar med relativt höga inkomster. Arbetsinkomsten kan i växande utsträckning bli föremål för finansiell planering och det gäller i främst tre avseenden.

• Fler höginkomsttagare väljer att löneväxla genom bruttolöneavdrag. Bruttolöneavdrag innebär att den anställde accepterar en lägre bruttolön i utbyte mot en förmån. Allt fler företag intresserar sig allt mer för möjligheterna med bruttolöneavdrag där inkomst kan växlas mot exempelvis extra pensionssparande, sjukförsäkringar eller ögonoperationer på icke-offentligt finansierade kliniker som arbetsgivare kan erbjuda som skattebefriad förmån.
• Fler höginkomsttagare väljer att periodisera inkomster över tid och startar egna aktiebolag. Det blir med justeringen av marginalskatten än förmånligare att styra andra intäkter än anställningsinkomsten till egna aktiebolagoch där nyttja den lägre utdelningsbeskattningen i jämförelse med de relativt höga toppskatterna på arbetsinkomster.
• Fler höginkomsttagare väljer att arbeta 80- eller 90 procent. För den med arbetsinkomst på omkring 60 000 i månaden som börjar jobba 90-procent innebär att inkomsten, efter skatt, minskas från 42 000 till 39 500 kronor (se Tabell 2 nedan). Så förlusten blir begränsad för den som går ned i arbetstid – i det här fallet bara 6,5 procent av inkomsten efter skatt. Samtidigt märker vi att uttryck för en bra balans mellan arbete och fritid blir allt mer efterfrågade statussymboler för allt fler. Högre marginalskatter kan förstärka den trenden. Uttryck på arbetsplatser vittnar också om utvecklingen. Redan i dag hörs uttryck som ”90-procentklubben” – en benämning för anställda som är lediga varannan fredag. Priset för ”medlemskap” i 90-procentklubben går ned med den nya marginalskatten.

Sverige har en historia av marginalskatter på upp till 87 procent som högsta skattesats. På 1970- och 80-talet steg marginalskatterna i alla inkomstlägen. Det blev mindre kvar av lönehöjningar samtidigt som det blev mer lönsamt att arbeta deltid eller ta ut ersättningen i form av semester. Skattefria förmåner var populära hos både arbetsgivare och arbetstagare.

Med förslag om skattejusteringar på inkomster över 50 000 kronor i månaden och rubriker i media som ökar synlighet och medvetenhet om förändringen prövas tåligheten för relativt höga toppskatter. Det blir allt förmånligare att söka andra och alternativa ersättningar än lön. Vi spår gradvis förändrade beteenden hos höginkomsttagare efter årsskiftet och en ökad efterfrågan på stöd för löneväxling genom bruttolöneavdrag samt stöd för att starta aktiebolag.

TABELL 1: SÅ MYCKET HÖGRE BLIR SKATTEN
Så mycket högre blir skatten per månad vid olika inkomstnivåer

TABELL 2: PRISET PÅ EN LEDIG FREDAG I MÅNADEN
Nettolöneskillnad mellan att arbeta 100 och 95 procent vid olika inkomstnivåer

VIKTIG INFORMATION