Håll koll på gini!

Valåret 2018 ökar risken för en ny förmögenhetsskatt om den ekonomiska ojämlikheten tilltar. Mycket beror på bomarknaden och börsen, menar Henrik von Sydow, omvärldsstrateg på Carnegie Private Banking.

Agendan för valåret 2018 kan sättas redan den 17 januari på Moderna Museet, Skeppsholmen. Där och då presenterar tankesmedjan SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) sin konjunkturrådsrapport, i år med temat ”kapitalet och kapitalskatterna”. Finansministern är på plats för att ta emot forskarrapporten som, med stor säkerhet, rymmer förslag på fastighetsskatt och någon form av ny förmögenhetsskatt.

Lite senare i valårskalendern, i början av juni, presenterar OECD sin årliga granskning av förmögenhets- och inkomstskillnader i Sverige. Den extremt lätta penningpolitiken har ökat tillgångsvärdena för alla som äger börsportföljer och bostäder under mandatperioden, samtidigt som migrationen har medverkat till större grupper med inledningsvis låga inkomster. Tillsammans ger det ökande förmögenhetsskillnader i Sverige och ginikoefficienten, ett mått på ekonomisk ojämlikhet, uttrycker de växande skillnaderna. Just denna siffra kan trigga en respons från valfebriga politiker att vilja pröva och prata om förslag på nya kapitalskatter.

Det är sannolikt flera faktorer som avgör den politiska responsen. Ju mer ginikoefficienten sticker ut under valåret, desto större blir trycket på en mer aktiv fördelningspolitik. Om förmögenhetsskillnaderna ökar under en mandatperiod med socialdemokratiskt ledd regering, kan det sätta press på finansministern att vidta åtgärder och då pröva nya kapitalskatter.

Samtidigt är finansministern väl bekant med skälen till att tidigare arvs- och förmögenhetsskatter en gång avskaffades. Kapital tillhör den mest flyktiga skattebasen och det är svårt att utforma en genomförbar skatt som riktas mot höga kapitalinkomster. Några förberedda förslag på nya kapitalskatter finns heller inte i skrivbordslådorna på Finansdepartementet.

Samtidigt kan finansministern se behov att prata om att pröva en ny förmögenhetsskatt. Det kan bedömas som ”rätt” konflikt mot Ulf Kristersson och alliansen. Moderaterna kan å sin sida också se ”hot” om en ny förmögenhetsskatt som en skänk från ovan. Det skulle kunna vara ett förslag som skrämmer bort mittenväljare från Stefan Löfven under valåret. Tolkningen av vad väljarna efterfrågar kommer att spela roll för partiernas strategiska vägval.

Därtill påverkar den finansiella utvecklingen. Kapitalets fördelning är en extremt komplex frågeställning. Det är inte minst i bostäder som en betydande del av svenska folkets förmögenhet ackumulerats, så utvecklingen på bomarknaden och på börserna spelar roll för förmögenhetens fördelning. Skulle avmattningen på bomarknaden fortsätta och förstärkas påverkar det förmögenhetsskillnader och breda väljargrupper skulle sannolikt uppleva sin ekonomiska situation annorlunda. I den miljön kan förslag om nya kapitalskatter framstå som utmanande för väljargrupper i mitten.

Även om det är svårt att genomföra en ny förmögenhetsskatt kan vi inte utesluta att ledande politiker frestas att prata om höjda skatter på förmögenheter, på samma sätt som regeringen har sett politiska poänger i en konflikt mot oppositionen om vinster i välfärdssektorer. Sannolikt avgörs responsen av just den svenska ginikoefficienten i OECD:s kommande rapport.

Två gånger denna mandatperiod har riksdagen höjt beskattningen av investeringssparkontot. Vi är i en trend medhöjda kapitalskatter. Privata investerare ska vara vaksamma på förslag om nya kapitalskatter valåret 2018.

Carnegie Private Banking – där kunskap och kapital möts

© Copyright Carnegie Investment Bank AB 2020. Alla rättigheter är reserverade.