En skattesmocka mot fastighetssektorn

Både S och M kan använda nya skatteförslag för att finansiera vallöften. Ägare i fastighetsbranschen ska vara medvetna om en reell skatterisk, skriver Henrik von Sydow, omvärldsstrateg på Carnegie Private Banking.

Detta är en artikel ur Carnegie Private Bankings kundmagasin Insikt, sommaren 2017

Stockholmsbörsens fastighetsbolag skakade till när utredningsdokumentet blev offentligt den 30 mars. Skattekostnaden kan öka med upp till 18 miljarder kronor för den kommersiella fastighetssektorn,  enligt den så kallade paketeringsutredningensförslag.

Den politiska planeringen bakom uppdraget till utredningen är avslöjande. Skatteförslagen har aldrig varit tänkta för genomförande under innevarande mandatperiod. Tvärtom är utredningen tidsatt för att genomföras tidigt nästa mandatperiod, årsskiftet till 2019. Därmed kan skatteförslagen finansiera vallöften som politiker både till höger och vänster vill vinna valet med 2018. Skärpta skatteregler för kommersiella fastigheter kan exempelvis bekosta finansminister Magdalena Anderssons välfärdsreformer, precis som det ger Moderatledaren Anna Kinberg Batra möjligheter att satsa på både polisen och sänkta inkomstskatter.

Skatteförslaget passerar också flera så kallade genomförbarhetskriterier som gäller när ny skattelagstiftning ska prövas politiskt:

  • Förberett. Med utredningsförslaget finns ju ett juridiskt förberett förslag på finansministerns bord. Dokumentet är på remiss till den 14 augusti. Många jurister specialiserade på fastighetsbeskattning jag samtalat med pekar på att förslaget i sin design är tydligt och genomförbart.
  • Förutsägbart. Förslaget är dessutom framtaget i en transparent process med utredning, remissrunda och snart politisk prövning. Det ger viss förutsägbarhet för marknaden, vilket ökar genomförbarheten.
  • Finansiering. Fastighetssektorn är en stabil skattebas vilket gillas av beslutsfattarna. Att skatteintäkterna är stora kan öka drivkrafterna för politiker att strida för förslaget.
  • Förankring. Även om bostadsministern Peter Eriksson (MP) markerat kritiskt mot förslaget ska det noteras att regeringen närmast omgående fattade beslut att skicka utredningsförslaget på remissrunda. Det indikerar beslutsamhet att gå fram med förslaget – och en tro att det går att förankra utan större justeringar i förslaget.

Konsekvenserna är betydande om utredningens förslag genomförs fullt ut. Det blir dyrare att sälja fastigheter, antalet transaktioner minskar, liksom likviditeten på marknaden. Det slår mot balansräkningarna i flera av fastighetsbolagen, vilket i så fall också ökar riskerna för banker som finansierar fastighetsbolagen. Mot de anförda konsekvenserna ska invändas att marknaden anpassar sig till nya regelverk.

Avgörande blir i vilken miljö frågan prövas. Stigande räntors effekter på byggande och makrorisker är viktiga parametrar. Också koordinering med andra förslag på väg fram med betydelse för fastighetsmarknaden spelar roll (inte minst skärpta ränteavdragsbegränsningar för bolag).

Sammantaget finns det en relativt hög sannolikhet att skattereglerna för kommersiella fastigheter ändras i linje med utredningensförslag. Säkert inte fullt ut och den totala skattekostnaden behöver inte öka ända upp till 18 miljarder kronor. Samtidigt ska privata investerare med intressen i fastighetssektorn vara vaksamma på den reella risken för väsentligt skärpta skatteregler.

Henrik von Sydow

– Carnegie Private Banking, jurist och omvärldsstrateg

© Copyright Carnegie Investment Bank AB 2019. Alla rättigheter är reserverade.