Börsen ger besked om politiken

Just nu diskuteras det flitigt hur valen i Europa kommer att påverka börsen. En intressantare fråga är hur marknaden påverkar de högerpopulistiska stämningar som nu råder i Europa, senast manifesterat i gårdagens franska presidentval som tog högerextrema Marine Le Pen till sista omgången. Det skriver Johnny Torssell, teknisk analytiker på Carnegie Private Banking. 

Finansiella kriser leder ofta till polarisering och extremism. Det visar ekonomen Manuel Funke och kollegor vid Berlins universitet i en studie som sträcker sig över 144 år, från 1870 till 2014, och som innehåller 827 parlamentval i 20 länder*. Funke med kollegor finner en signifikant ökning av politisk polarisering, svagare regeringsmajoriteter, en starkare opposition och en större fragmentering i kölvattnet av finansiella kriser. Till exempel konstateras att partier långt ut på högerkanten i genomsnitt ökade med 30 procent under de fem åren efter den finansiella krisen. Man fann också att antalet gatuprotester ökade efter finansiella kriser.

PSYKOLOGIN PÅVERKAR VÅRA HANDLINGAR

Resultatet av studien är ingen överraskning för den som är bekant med mitt synsätt på orsak och verkan: När vi i samhället går från en positivt aggregerad psykologi till en negativ aggregerad psykologi så kommer det först att yttra sig i att priserna på den finansiella marknaden faller och därefter kommer den reella ekonomin att följa efter. Men det kommer också att leda till polarisering, främlingshat, protester, bortröstandet av styrande regeringar och en ökning av radikala partier. Vi är helt enkelt mer inkluderande i en bull market och mer exkluderande i en bear market.

Detta resonemang ligger väl i linje med Funkes undersökning. Arga, upprörda och rädda människor kommer att manifestera sin frustration på många olika sätt och det kommer att märkas först på börsen och sedan spridas som vattenringar genom olika lager av samhället.  Det är ju så att den finansiella marknaden mäter mycket mer än hur ett antal aktier utvecklats: Nivån på den aggregerade marknaden visar nivån på den aggregerade psykologin. Var någonstans på den psykologiska skalan börsen är kommer alltså att avgöra vårt beteende på många olika plan – till exempel inom politiken. 

VARFÖR HAR VI FLER RADIKALA PARTIER NU?

Ett tänkbart svar på ovanstående fråga är att vi i stora delar av Europa har befunnit oss i en bear marketsedan toppen år 2000. I diagrammen nedan ser vi börsutvecklingen för ett antal europeiska länder, och som framgår är det få börser som noteras på en högre nivå än den topp som bildades år 2000. I de flesta fall toppade börsen år 2000, noterade en lägre topp år 2007 och har därefter visat ytterligare svagheter med lägre toppar – vilket konstituerar någon typ av bear market och en bear market leder alltså till konsekvenser, till exempel i form av fler radikala partier. Att vi i detta klimat ser framgång för partier som Front National med Marine Le Pen i Frankrike, AFD (Alternativ Für Deutschland) i Tyskland,  Nowa Prawica eller Nya Högern i Polen, Swiss Peoples Party (SVP) i Schweiz, Gyllene Gryning i Grekland, eller det högerextrema flamländska Vlaams Blok i Belgien är alltså ingen överraskning.

 

Utvecklingen på utvalda Europabörser


*Politics in the Slump: Polarization and Extremism after Financial Crises, 1870-2014

© Copyright Carnegie Investment Bank AB 2020. Alla rättigheter är reserverade.