Nyhet

Arbetslöshet och cykler

Det finns cykler överallt omkring oss,  även om vi inte alltid kan förklara orsaken. De finansiella marknaderna är inget undantag – och det kan vi använda oss av, skriver Johnny Torssell, teknisk analytiker på Carnegie Privatbank. 

I västvärlden ser vi ofta tid som en rät linje medan man i den cirkulära tidsuppfattning ser tiden som återkommande i cykler – i dygn, årstider och månens växande och minskande. För många är cykelanalys hokus pokus. Varför skulle det fungera? Det är naturligtvis en rimlig fråga, vilken jag inte kan besvara. Vad jag däremot vet är att det finns otaliga exempel på cykliskt beteende i vår värld, till exempel människans biologiska processer som puls och blodtryck, kroppstemperatur och blodets koagulering med mera som alla har sin ebb och flod i överstämmelse med en ganska förutsägbar tidtabell. Därutöver finns en uppsjö olika exempel i boken ”Cyklerna - Kretsloppen” av Edward R Dewey. Där kan vi till exempel läsa att tillgången på kaniner i Kanada har ett kretslopp på 9,6 år, hjärtåkommor i nordöstra USA har en likartad längd och gräshoppssvärmar kommer med 9,2 år mellanrum. Solfläckar förekommer i cykler, vädret ändrar sig i cykler och så även modet. Ostkonsumtionen går i cykler, så även antalet jordbävningar och företags omsättning, glaciärer smälter i cykler och nivån på sjöar och floder höjs och sänks i cykler.

 

Det finns alltså cykler överallt omkring oss – även om vi inte förstår orsaken. På samma sätt är det på de finansiella marknaderna. När vi analyserar cykler är det primära intresset att finna en puls eller en tendens till upprepning av ett mönster med något så när jämna intervall. På börsen och i ekonomin finns också mer eller mindre tillförlitliga cykler, där till exempel perioden mellan november till slutet på januari vanligtvis är en period med en positiv tendens. Däremot brukar börsen vanligtvis uppvisa en svagare tendens under hösten. I regel benämns dessa som säsongvariationer men kan också klassificeras som en variant av cykler.

När vi granskar ett diagram kan vi leta efter cykler på flera sätt, till exempel från en botten till nästa botten eller från en topp till nästa topp. Enligt min erfarenhet är det betydligt vanligare med regelbundenhet om vi jämför botten till botten. Alltså, när vi letar cykler skall vi titta från en botten fram till nästa botten.

Jobbless claims

I diagrammet nedan ser vi statistik över nyanmälda arbetslösa i USA sedan slutet på 60-talet. Enligt mitt sätt att analysera detta diagram finns det en tydlig puls eller en cykel mellan bottnarna. Självklart är den pulsen inte statisk utan snarare asymmetrisk, det vill säga bottnarna träffas med ungefär samma frekvens och inte som en perfekt symmetrisk cykel. Perfekta symmetriska cykler finns inte på de finansiella marknaderna.

Enligt min analys har det nu gått cirka fyra år sedan den senaste botten och vi börjar snart närma oss ett slut på denna cykel av personer som ansöker om arbetslöshetsunderstöd (jobbless claims). Någonstans från nu och de närmaste tolv månaderna borde vi se att denna kurva börjar vända upp, det vill säga personer som söker arbetslöshetsunderstöd kommer åter att öka. En signal på en cykelbotten ges om den fallande trendlinjen passeras.

 

Johnny Torssell

– Teknisk analytiker

© Copyright Carnegie Investment Bank AB 2018. Alla rättigheter är reserverade.