Ögonkoll ger klart besked

FRAMTIDENS ENTREPRENÖR. Att snabbt och enkelt upptäcka barn med dyslexi, så att åtgärder kan sättas in i tid – den affärsidén gav Optolexia titeln Framtidens entreprenör i fjol. Insikt träffade grundarna.

JENNY ASKÅKER

Artikeln publicerades i Carnegie Privatbanks kundmagasin Insikt, nr 1 2016

I ett litet rum i en lågstadieskola i Trosa sitter datorlingvisten ochforskaren Gustaf Öqvist Seimyr tillsammans med en flicka som går iförsta klass. Framför sig har de en läsplatta. Flickan följer uppmärksamt en liten prick som far runt på skärmen och får beröm av Gustaf. Sedan är det dags för nästa uppgift – högläsning: ”Vi har en blå bil. Den är ny och fin. Nu ska vi åka till Per och Lisa. De bor i ett gult hus i stan…”, läser flickan den korta texten på cirka tio rader. Efter ytterligare ett par övningar är testet klart och flickan lämnar rummet.

Men hennes ögonrörelser finns kvar. De spelades nämligen in av en liten kamera på läsplatten med hjälp av eyetracking-teknik och skickas nu via nätet till en molntjänst för analys mot data av hur andra elever läser. Tillbaka kommer en prediktion på huruvida flickan riskerar dyslexi, en funktionsnedsättning hon i sådana fall delar med cirka 600 000 andra svenskar.

– Så här ser ett test i vårt forskningsprojekt ut. Förra våren gjorde vi uppåt 1 500 sådana på lågstadiebarn i Trosa och Järfälla kommun, berättar Gustaf Öqvist Seimyr när vi ses på hans och forskarkollegan Mattias Nilsson Benfattos kontor på Marianne Bernadotte Centrum vid Karolinska Institutet.Sedan förklarar han att analysen av flickans ögonrörelser bygger på insikten att dyslektiska barns ögonrörelser skiljer sig från andras vid läsning. Det betyder inte att dyslexi är en synnedsättning eller ett ögonmotoriskt problem. I stället är de avvikande ögonrörelserna ett uttryck för hjärnans problem att koda av språkets ljudmässiga uppbyggnad.

Med datormodellering har Gustaf Öqvist Seimyr och Mattias Nilsson Benfatto lyckats identifiera sådana atypiska mönster. Förutsättningen var ett unikt 25 år gammalt material med tillhörande ”facit”: Ögonrörelserna vid läsning hos 200 elever i årskurs tre spelades år 1990 in och elevernas utveckling följdes sedan upp: Vad fick de för betyg? Gick de vidare till högre utbildning? Vilken typ av arbete fick de?

– I det här materialet ser man tydligt att de initiala skillnaderna hos barnen med läs- och skrivsvårigheter bestått över tid och haft negativ påverkan på många områden, säger Mattias Nilsson Benfatto, och fortsätter:

– Redan när vi fick våra första resultat i vår modellering kände vi att det kunde bli basen för en screening-metod som skulle kunna göra en riktig skillnad för individer.

Gustaf Öqvist Seimyr fyller i:

– Nu träffar vi hela tiden dyslektiker och den återkommande frågan är: ”Varför kunde jag inte få hjälp tidigare?” Det stora problemet är att man i dag upptäcker de här eleverna alldeles för sent. Då blir det svårt att komma ikapp i skolan.

Nu jobbar de båda forskarna parallellt med sitt forskningsprojekt och företaget Optolexia, som i fjol korades till Framtidens entreprenör i Carnegies och Svenska Dagbladets tävling med samma namn. Optolexias affärsidé är att ta ut screening-verktyget till skolorna – att på mindre än en minut per elev, i skolans lokaler, kartlägga läs- och skrivsvårigheter på ett objektivt sätt och återkoppla resultatet till skolorna.

– Redan från början var tanken att vår forskning skulle resultera i något konkret. Det har varit en extra utmaning för oss – vanligtvis sitter vi ju här på labbet med eyetracking, och försökspersonerna kommer hit. Nu har vi fått anpassa oss efter skolans miljö,säger Mattias Nilsson Benfatto.

Initialt finansierades derasforskningsstudie av statliga Vinnova och Ulla och Ingemar Dahlbergs stiftelser. Via KI:s innovationskontor kom de för cirka ett år sedan i kontakt med Fredrik Wetterhall, meden bakgrund inom företagsledning, som i dag är Optolexias vd. Sedan tog företaget ordentlig fart: I höstas fick de in kapital från KI Innovations AB samt private equity-bolaget AB Segulah. Nyligen dubblades personalstyrkan till sex personer och för bara någon månad sedan fick Optolexia in sin första betalande kund, en svensk kommun.

– Nu känner vi att vi är redo att ta steget ut på marknaden med vårt verktyg – personal från Optolexia ska dit och screena i skolorna. Själva representerar vi ju ibland KI och ibland Optolexia, men det kommer att bli tydligarenär vårt forskningsprojekt är slut vid årsskiftet, säger Mattias Nilsson Benfatto.

Vad händer härnästi bolaget?

– Nyckeln i vår affärsmodellär att få ut verktyget i flera länder. I slutet av året ska vi gå in på de norska och danska marknaderna.Vi tittar förstås på engelska språket också och håller på med en marknadsundersökning i USA.

Optolexia har i dag ett kapitalbehov på 25 miljoner kronor och en marknad som bolaget uppskattar är värd flera miljarder kronor.

Blir ni rika på Optolexia?

– Det viktiga är att tekniken kommer ut till de barnsom behöver den. Vi får nog förbereda oss på att bli ganska utspädda, säger Gustaf Öqvist Seimyr.

– Ja, pengar är inte något primärt mål. Det får bli som det blir, säger Mattias Nilsson Benfatto.

© Copyright Carnegie Investment Bank AB 2018. Alla rättigheter är reserverade.