Viktiga förändringar i 3:12-förslaget

Utredningen om de så kallade 3:12-reglerna, som överlämnades till regeringen den 3 november, berör lejonparten av alla aktiebolag och deras delägare i Sverige. Nedan specificerar Carnegie Private Bankings skattegrupp de viktigaste förändringarna enligt förslaget.  

Har du frågor? Är du i behov av rådgivning? Tveka inte att ta kontakt med din rådgivare eller Carnegies skatteexperter Björn Ohlsson eller Peter Grufman


Krönika: 
Ägna vintern åt att se över ägarstrategin
Läs också: Vinnar och förlorare på förslaget

 

Höjd skatt på kvalificerade aktier 

I dag beskattas kapitalinkomster normalt med 30 procent. För onoterade aktier gäller att utdelning och kapitalvinst beskattas med 25 procent. För andelsägare av kvalificerade aktier, inom ramen för gränsbeloppet, är skatten 20 procent. 

Genom att exempelvis låta ett fåmansföretag äga onoterade aktier kan kapitalvinstbeskattningen med dagens regler minska från 25 procent till 20 procent.  Utredningen vill förhindra denna typ av skatteplaneringen samt minska spänningen mellan skatteuttaget på kapitalinkomster och tjänsteinkomster. Av detta skäl föreslås att skatten höjs till 25 procent. Den del av utdelning och kapitalvinst som överstiger takbeloppet, och som i dag beskattas med 30 procent, föreslås sänkas till 25 procent.  

 

Mindre gynnsam förenklingsregel 

I syfte att gynna nystartade företag samt mindre företag med få anställda infördes den så kallade förenklingsregeln under 2006. Denna innebar att gränsbeloppets ansågs uppgå till 1,5 inkomstbasbelopp, oberoende av det satsade kapitalets storlek. Regeln har sedan dess successivt förbättras och uppgår i dag till 2,75 inkomstbasbelopp. 

Utredningen menar att dagens höga schablonbelopp har ökat incitamenten till inkomstomvandling. Till exempel har höginkomsttagare i större utsträckning haft anledning att skatteplanera bort den progressiva beskattningen av tjänsteinkomster genom att bilda bolag. Utredningen vill därför sänka gränsbeloppet till 1,75 inkomstbasbelopp, vilket innebär en försämring, framför allt för ägare till mindre aktiebolag.   

 

Inte längre möjligt att kombinera förenklings- och huvudregeln

I dag tillåts en aktieägare att använda förenklingsregeln endast i ett företag årligen. Motsvarande begränsning finns dock inte för att utnyttja huvudregeln – en ägare av flera företag får till exempel använda förenklingsregeln i ett av företagen samt huvudregeln i de övriga.

Utredningen föreslår nu att den som är andelsägare i flera företag och som använt förenklingsregeln i ett av företagen inte tillåts beräkna årets gränsbelopp i de övriga företagen. Om samma andelsägare däremot inte använder förenklingsregeln tillåts huvudregeln användas på samtliga företag. Orsaken är att utredningen vill förhindra en aktieägare till ett fåmansföretag att föra över upparbetade beskattade vinstmedel till ett nybildat kapitalförvaltade bolag och därefter använda huvudregeln i fåmansföretaget med själva rörelsen och förenklingsregeln i det kapitalförvaltande bolaget.  

 

Det lönebaserade utrymmet individualiseras

En andelsägare som uppfyller lönekraven tillåts i dag att vid beräkningen av gränsbeloppets storlek tillgodoräkna sig ett lönebaserat utrymme. Förenklat består det lönebaserade utrymmet av kontant ersättning till ägare och personal i företaget eller koncernen. I dag kan 50 procent av det samlade löneunderlaget adderas till årets gränsbelopp. Löneunderlaget fördelas med lika belopp på samtliga andelar. Ett stort löneunderlag ger således ett högre gränsbelopp som leder till låg beskattning om 20 procent. 

Dagens regler kan få konsekvensen att vissa mindre företag med begränsad vinstförmåga kan generera större gränsbelopp till ägarna än företagets vinstförmåga. Även stora företag, såsom konsultbolag med ett stort antal anställda och ett färre antal delägare, tillåts skatta större ägaruttag med den lägre skattesatsen om 20 procent. 

I syfte att stävja ovanstående med mera har utredningen föreslagit att minska möjligheten att utnyttja lönebaserat utrymmet genom att införa en trappa beståendes av tre skikt som samtidigt individualiseras för att uppnå likabehandling mellan företag med många aktiva delägare alternativt färre anställda.

Skikten ser ut som följer:

  • 10 procent av andelsägarens löneunderlag som inte överstiger 8 inkomstbasbelopp,
  • 25 procent av andelsägarens löneunderlag som överstiger 8 inkomstbasbelopp men inte 60 inkomstbasbelopp, och
  • 50 procent av andelsägarens löneunderlag som överstiger 60 inkomstbasbelopp.

Detta torde innebära en försämring för företag med få anställda som i normalfallet borde ha svårare att nå upp till de högre nivåerna. Att beräkningen av det lönebaserade utrymmet individualiseras innebär att löneunderlaget enligt ovan fördelas på delägarna innan det individuella utrymmet beräknas. I dag beräknas löneunderlaget först och därefter fördelas ut på aktierna. 

Utredningen vill höja även löneuttagskravet till åtta inkomstbasbelopp med tillägg av fem procent av andelsägarens och närståendes löneunderlag, dock högst 15 inkomstbasbelopp. Tillägget om 5 procent ska beräknas på andelsägarens eller dess närståendes individuella löneunderlag och inte företagets.  För närstående beräknas löneuttagskravet gemensamt. 

Sammantaget innebär dessa förändringar ett högre krav på löneuttag för att kunna tillgodoräkna sig ett löneunderlag.

 

Kapitalandelskravet slopas

I dag måste delägaren äga minst 4 procent av kapitalet i företage för få tillgodogöra sig ett lönebaserat utrymme vid beräkning av gränsbelopp, det så kallade kapitalkravet. Detta har försvårat för företag att knyta till sig nyckelpersoner som delägare genom att erbjuda delägarskap understigande 4 procent i företaget. Kapitalandelskravet har bland annat skapat incitament till skatteplanering genom att dela upp företagen i mindre enheter. 

Med anledning av ovanstående negativa effekter samt minskade möjligheter till utnyttjande av löneunderlag vill utredningen slopa kapitalandelskravet. 

 

Takreglerna försämras

Överstiger utdelning/kapitalvinst gränsbeloppet beskattas överskjutande del i inkomst av tjänst med cirka 57 procents marginalskatt. Denna tjänstbeskattning sker dock upp till en viss gräns, det så kallade takbeloppet. Inkomster ovanför takbeloppet beskattas som inkomst av kapital med 30 procent.

Takbeloppet är idag 90 inkomstbasbelopp per år för utdelningar och 100 inkomstbasbelopp för kapitalvinster under avyttringsåret samt de fem föregående beskattningsåren. I detta sammanhang räknas alla personer inom en närståendekrets som en person och delar således på takbeloppen.

Föreslagen förändring innebär ett gemensamt årligt takbelopp för utdelning samt kapitalvinst om 100 inkomstbasbelopp per delägare och för samtliga personer inom en närståendekrets. Detta innebär i vissa fall en fördyring gällande beskattning av kapitalvinster då man tidigare haft möjligheten slå ut tjänstebeskattningsdelen, det vill säga 100 inkomstbasbelopp, på avyttrade andelar under en femårsperiod. En företagare kunde till exempel avyttra en andel år 1 samt ytterligare andelar år 3 och avräkna vinsterna från ett och samma takbelopp.  Föreslagna förändring innebär i exemplet att 100 inkomstbasbelopp gäller för varje enskilt inkomstår.  


Undantagsregel för ägarskiften 

En av huvudfrågorna i direktivet har varit att underlätta generationsskiften. En företagare som till exempel vill överlåta sin rörelse till barnen kan i dag inte lägga upparbetade vinstmedel i ett trädabolag utan bli 3:12-beskattad så länge barnen bedriver samma eller likartad verksamhet i ett annat fåmansföretag. Ägarskiften inom och utom närståendekretsen behandlas således skattemässigt olika. 

Utredningen föreslår nu att en ägarandel inte ska 3:12-beskattas enkom beroende på att någon annan än andelsägaren eller dennes maka bedriver samma eller likartad verksamhet i ett annat fåmansföretag. Ett antal krav ställs dock för att så ska bli fallet. 

© Copyright Carnegie Investment Bank AB 2019. Alla rättigheter är reserverade.