Vilka regelförändringar väntar fastighetsmarknaden?

Vad driver förändringar av reglerna på fastighetsmarknaden?
– Det finns ett gediget under­lag i regeringskansliet som beskri­ver fastighetssektorn som både överreglerad och underbeskattad. I korthet kan vi under den över­blickbara framtiden förvänta oss både en serie om- och avreglering­ar av fastighetsmarknaden, samtidigt som beskattningen av delar av sektorn sannolikt kommer att öka. Till det kommer åtgärder mot ökad skuldsättning att påverka ef­terfrågan på fastighetsmarknaden.

Kommer fastighetsskatten åter med en S-ledd regering?
– Magdalena Andersson har varit tydlig med att det inte är aktuellt att höja fastighetsskatten för privatpersoner. S har förlorat två val på frå­gan så det finns skäl att tro på hennes ord. Samtidigt beskrivs fastighetssektorn i Sverige i jämförelse med an­dra länder som relativit underbeskattad, så räkna med förslag att öka intäkterna från kommersiella fastigheter genom en så kallad infrastrukturskatt. Den av­giften kommer att motiveras med att staten tar del av den värdeökning som åstadkoms med offentliga infrastruktur­satsningar.

– Därtill kan vi utgå ifrån att regeringen under mandat­perioden föreslår att begränsa eller helt avskaffa möjlighe­terna till så kallad paketering av fastigheter vilken är en form av skattekredit.

Kommer regeringen att försöka fasa ut ränteavdraget?
– Nej, sannolikt inte. Finansdepartementet drar sig för att lägga fram förslag som riskerar att slå hårt mot hushållens köpkraft som nu håller uppe tillväxten i ett känsligt konjunkturläge.

– Lägg därtill den politiska cykeln. Ett avtrappat ränteavdrag får genomslag och börjar på allvar kännas i plån­böckerna lagom till valåret 2018. Den tajmingen vill regeringen und­vika –överhuvudtaget finns en misstro mot att tajma politis­ka reformer till konjunkturer eller räntelägen. Hur mycket nedtrappade ränteavdrag fak­tiskt slår mot hushållen av­görs ju av ränteläget och det kan vara svårt att förutsäga. Få trodde för ett år sedan att vi skulle ha minusränta i dag.

Vilka åtgärder mot skuld­sättning kommer politikerna att föreslå i stället?
– Det mest troliga är att Finansinspektionens för­beredda förslag om amor­teringskrav förses med lag­stöd och kommer tillbaka som förslag från regeringen och med stöd i riksdagen, och att ett förslag som lik­nar Finansinspektionens om amorteringskrav på nya bolån kan träda i kraft under 2016. Därefter avvaktas förslagets effekter.

Många olika förslag ligger i korten – ser du risken att politi­ker stressas att fatta beslut för fort efter att ha väntat länge?
– Just detta är risken: ”Den perfekta stormen”. Många olika aktörer – myndigheter, chefekonomer och enskilda partier – för fram olika för­slag där ingen räknar på den kombinerade effekten av för­slagen. Adderar man bolånetak, amorteringskrav och justerade ränteavdrag med stigande räntor så kan det förstås vara en giftig cock­tail för efterfrågan på fastig­hetsmarknaden. Och får allt effekt på en gång kan det få stor påverkan på hela vår eko­nomi om vi drar in på annan konsumtion när boendet plötsligt blir dyrare.

– Men detta är inte base case utan snarare ett worst case för fastighetsmarknaden. Det troligaste scenariot, och best case, är fortsatt försik­tighet från regering och riks­dag tillsammans en gradvis mer normaliserad penning­politik. Samtidigt finns det skäl att lyssna till hur politi­ker beskriver problemen med skuldsättning. Vilka åtgärder som planeras avslöjas av hur problemen beskrivs.