Förslag om slopad uppskovsränta – vad innebär det?

Den 21 september 2020 lämnade regeringen budgetpropositionen för 2021 till riksdagen. I enlighet med januariöverenskommelsen finns ett förslag om att slopa uppskovsräntan, det vill säga kostnaden för att skjuta upp beskattningen på en kapitalvinst vid försäljning av permanentbostad. Förslaget innebär att uppskovsräntan slopas för såväl nya som redan befintliga uppskov och att detta ska ske från och med inkomstår 2021. Det är sällan ett nytt lagförslag kommer med en retroaktiv verkan.

Den som säljer en permanentbostad med vinst och köper en ny bostad kan under vissa förutsättningar få uppskov med beskattning av kapitalvinsten, som annars uppgår till 22 procent. Idag betalar den skattskyldige en fiktiv ränta på sitt uppskov. Den består av en schablonintäkt som tas upp i inkomstslaget kapital när man har ett uppskov. Att erhålla ett uppskov kommer med en del villkor som Skatteverket utreder i samband med att ett uppskov ansöks på blankett K5 (fastighet), K6 (bostadsrätt) eller K2 (preliminär till slutligt uppskov).  

Schablonintäkten är 1,67 procent av uppskovsbeloppet. För varje miljon i uppskov innebär det att den skattskyldige betalar cirka 5 000 kronor skatt. Detta gäller på årsbasis och betalas via den årliga taxeringen. Du får inget avdrag för den erlagda fiktiva räntan. Givet dagens ränteläge har många valt att inte begära uppskov eller att återföra befintliga uppskov till beskattning. Det har till och med varit mer fördelaktigt att låna medel från banken för att betala av sin skatt då det lönar sig att söka uppskov via Skatteverket om det slår en ränta på cirka 3,25 procent.  

Det nya förslaget innebär att uppskovsräntan slopas för alla, såväl kommande som befintliga uppskov. Det intressanta blir då om den skattskyldige kan begära omprövning i de fall uppskov inte har begärts eller om man har återfört ett uppskovsbelopp till beskattning?

En begäran om omprövning ska enligt huvudregeln ha kommit in till Skatteverket senast det sjätte året efter utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut. Det innebär att redovisade kapitalvinster för inkomståret 2014 eller senare kan omprövas under senast december 2020. Alla frivilliga återföringar av uppskov som yrkats omfattas av den nya bestämmelsen. När omprövningen beviljats kommer den skatt som har betalats, att betalas tillbaka med ränta. Samtidigt kommer uppskovsränta påföras retroaktivt med kostnadsräntan. Omprövningen är därmed inte helt gratis varför alla villkor behöver ses över.

För att illustrera beräkningssätten följer nedan ett exempel:

Adrian avyttrade under 2014 en bostadsrätt och valde att inte begära uppskov på blankett K6, trots att alla förutsättningar/villkor var uppfyllda. Adrians kapitalvinst vid försäljningen uppgick till 2 000 000 kronor. I december 2020 begär han omprövning av sin deklaration för det året och yrkar på uppskov med hela sin skattepliktiga kapitalvinst det vill säga 22 procent av 2 000 000 kronor. Den betalda skatten på 440 000 kronor (22 procent av 2 000 000 kronor) betalas tillbaka med ränta. Storleken på räntan beror på när Adrian har erlagt sin skatt och när en återbetalning enligt beslut äger rum.

Eftersom Adrian nu i efterhand begärt uppskov kommer Skatteverket genom omprövningen att påföra honom en uppskovsränta i form av högre skatt för åren 2015–2020. Vid ett uppskov på 2 000 000 kronor blir skatten 10 020 kronor (1,67 procent * 2 000 000 kr * 30 procent) per beskattningsår och tillkommande kostnadsränta.

Viktigt att tänka på är att slopandet av uppskovsräntan än så länge bara är ett förslag i höstens budgetproposition. Det är riksdagen som beslutar om de nya reglerna och ett beslut bör komma i december månad. Carnegie Investment Bank kommer bevaka detta.

Funderar du på omprövning kontakta gärna Sara Zad, skattejurist på Carnegie Investment Bank för att gå igenom just dina förutsättningar för en omprövning och skattekonsekvenserna därav.

Relaterade artiklar