Rymdturism. Text: Caroline Hainer. Ur Carnegie Privatbanks kundmagasin Insikt.
Fascinationen för rymden, för vad som finns där ute, har sannolikt funnits ända sedan människan fick sitt medvetande. Och drömmen om att besöka rymden är också gammal. Men det var inte förrän i mitten av 1900-talet som dessa tankar faktiskt började konkretiseras och under 1960- och 1970-talen visade USA och Sovjetunionen att det faktiskt var möjligt att resa till månen. I dag anser den kommersiella rymdindustrin att det bara är en tidsfråga innan vem som helst kan besöka rymden. I alla fall om man har rätt förutsättningar.
För det är ingen enkel sak. De fysiska och psykologiska förberedelserna inför en rymdresa är brutala. Före flygturen får passageraren gå igenom en medicinsk undersökning, men också en kontroll av sin mentala hälsa. Rymdskeppen är nämligen ganska klaustrofobiska – resenären i danska Copenhagen Suborbitals projekterade rymdfarkost Spica får exempelvis bara någon kvadratmeter till sitt förfogande.
Under en flygtur i rymden utsätts passageraren också för tre till sex gånger ökad gravitationskraft (G). Vid 6 G upplevs den egna kroppen som sex gånger tyngre än den är på jorden. Hastighetsökningen påverkar blodtillförseln till näthinnan, synfältet smalnar och färgseendet förändras. När rymdskeppet snabbt accelererar upp till 4 000 kilometer i timmen är illamående vanligt, och känslan av att vara nära en blackout.
Ändå är intresset för rymdturism väldigt stort. Mångmiljardärerna Jeff Bezos, grundare av Amazon, och Richard Branson, grundare av Virgin, har investerat mycket i den nya industrin som kallas rymdturism. Bransons företag Virgin Galactic erbjuder i dag platser på en framtida tur med rymdskeppet SpaceShipTwo för ungefär två miljoner kronor. Man reser med fem andra resenärer och två piloter. I dagsläget har Virgin drygt 700 betalande resenärer och ungefär 70 000 på en så kallad intresselista. Bezos Blue Origin har inte börjat sälja biljetter ännu men lovar betydligt lägre priser än Virgins.
Ordet ”rymdturism” är egentligen missvisande. Det ger sken av att man får se sig omkring, kanske promenera en stund på en asteroid eller landa på Mars. Men det är inte vad rymdturism handlar om i dag. Än så länge är de farkoster som planeras för kommersiella rymdresor bara kapabla att nå den lägre så kallade suborbitala rymdnivån, alltså 100–150 kilometer upp i luften. Passagerarna får upplevelsen av att sväva tyngdlöst i ett par minuter och njuta av den spektakulära utsikten innan man sedan vänder hemåt. Hela resan tar någon eller några timmar.
Men det finns också andra alternativ, berättar Leif Andorff som är ägare av företaget SpaceEra och grundare av webbsidan Rymdturism.se.
– Det finns företag som utvecklar rymdresor med ballong. En sådan resa tar längre tid och har ingen som helst miljöpåverkan. Där når man en höjd på 40 kilometer vilket ändå är tillräckligt för att se jordens krökning. Restiden är längre eftersom man inte har några raketmotorer med i gengäld blir det betydligt behagligare och tystare. Restiden är sex timmar, varav man tillbringar två timmar på maxhöjden.
När exakt dessa olika typer av rymdresor kan erbjudas till gemene man är oklart.
– Man kan dra parallellen med flygets barndom, förklarar Leif Andorff. Under 1910- och 1920-talen var det pionjäranda som rådde, och de närmaste årtiondena var det mycket dyrt att resa. Det var också korta resor så likheterna med rymdturismen är slående. Först när charterflygen kom igång under mitten av 1950-talet blev resandet billigare och nådde en bredare publik. Mot den bakgrunden kan man gissa att rymdturismen blir etablerad 20–30 år efter att de första flygningarna kommer igång. Antar vi att detta blir av före 2020 är rymden ett etablerat resmål runt 2040–2050.
Sverige är ett av de länder som vill vara med när detta blir verklighet. Karin Nilsdotter är vd för Spaceport Sweden, som driver utvecklingen av rymdturism i Sverige och verkar för att positionera Kiruna som den mest attraktiva platsen för rymdoperatörer i hela Europa.
– Sverige var först ut i Europa för tio år sedan med Spaceport Sweden som en pionjärsatsning med ambitionen att etablera rymdturism och en världsledande rymdhamn, berättar Karin Nilsdotter. Vi har osedvanligt goda förutsättningar att bli ledande med nya världsunika upplevelser, tillämpad spetsforskning och banbrytande innovationer. Det finns ett rymdarv, en rymdlag från 1982 (som gör all rymdverksamhet tillståndspliktig), stora obefolkade ytor och ett luftutrymme som kan avgränsas. Dessutom har vi världsledande rymdforskning i Sverige och en fantastisk besöksnäring och norrsken.
Men Karin Nilsdotter ser att Sverige behöver agera snabbt innan konkurrensen växer.
– Vi har en unik möjlighet. Men det krävs en kraftsamling tillsammans med regering och industri för att inte försumma Sveriges potential utan i stället realisera en högteknologisk och innovativ miljardindustri.
