Inga vanliga recessionsobalanser
Vanliga recessioner utvecklas ofta gradvis till följd av obalanser. Ska för hög skuldsättning korrigeras leder det ofta till investeringar och konsumtion under trend i flera år – banksystem försvagas och förmögenheter krymper. De två värsta nedgångsperioderna är depressionen på 1930-talet, då industriproduktionen i USA halverades under en treårsperiod, och finanskrisen 2008/2009, då produktionen föll 15–20 procent under 1,5 år. Corona har snabbt orsakat en djup recession. Men pandemin beror inte på obalanser, banksystemen står stadigare i dag och omfattande stödåtgärder har sjösatts snabbt. I likhet med vanliga recessioner påverkar dock corona såväl utbud som efterfrågan.
Naturkatastrof men skonad infrastruktur
Corona liknar en naturkatastrof så tillvida att det är en plötslig, extern händelse – på bara en månad spridde sig viruset över världen. Naturkatastrofer är lokala fenomen som sällan bekymrar börsen särskilt mycket: Uppbyggnaden tar mer än väl igen aktivitetstappet, och därefter tickar ekonomin på i normal takt igen. Arbetslösheten ökar förvisso enormt i USA just nu, men analytiker som skalat upp orkanen Katrina 2005 till nationella dimensioner är inte förvånade (corona är dock värre än Katrina). Att flytta dit där jobben finns blir svårare denna gång. Men även efter corona står infrastruktur, fabriker och butiker kvar, så det är klart lättare att återgå till normalare aktivitet igen än efter en orkan eller jordbävning.
Efter kriget sparar vi
Politiker har sagt att vi är i krig mot en osynlig fiende. Under krig görs stora satsningar på krigsmateriel – i dag satsar vi på sjukvård och åtgärder för att rädda ekonomin. Efter corona behövs dock ingen uppbyggnadsfas som efter krig. Pandemier leder snarast till ökat sparande av försiktighetsskäl och därmed till lägre realräntor.
Coronachockens varaktighet avgör om följderna blir relativt hanterliga, likt en naturkatastrof, eller allvarligare, som vid längre recession. Flera stödåtgärder kan behöva förlängas för att undvika en konkursvåg. Vad sker i regioner som öppnar upp? En ny smittvåg skulle göra krisen mer varaktig och skrämma börsen.